Fortsätt till huvudinnehåll

Tema Prag: Franz Kafka

Tänk er att vara tyskspråkig i ett land där tyska inte är modersmål. Tänk er att vara jude i en tid då judar fick leva i ett eget område samtidigt som ni inte helt anammar det judiska levernet. Tänk er att vara advokat, arbeta med förebyggande åtgärder gällande arbetsplatsolyckor, men ha en ambivalent syn på rättssystem och byråkrati. Tänk er att ha en komplicerad relation till sin far. Tänk er att ni lägger all energi på att skriva under alla dygnets lediga timmar men att inte ha någon tro på sin egen förmåga. Tänk er att förlova sig med kvinnor men aldrig komma till skott, att aldrig kunna slå sig till ro. Tänk er att vid 34 års ålder få diagnosen tuberkulos och sju år senare dö, helt okänd för världen, efter att inte ens kunna dricka vatten på grund av sin åkomma.

Kafkamuséet i Prag sett från en båttur på Vltava. Foto: Metta Karlsson



Det här är en ganska förenklad sammanfattning av den store Pragfödde författaren Franz Kafka, en sammanfattning som man kan fördjupa sig i rejält på Kafkamuséet i Prag. Det finns foton och video från tiden då Kafka levde, både relaterade direkt till honom och hans nära men även allmänna bilder från den tidens Prag för att ge besökaren rätt atmosfär. Det finns även många dokument, brev, första utgåvor och mycket annat på utställningen att se på, allt ackompanjerat av riktigt informativa texter. Men det slutar inte riktigt där utan skaparna har gjort en atmosfär med ljudeffekter och byråkratiska korridorer för att ge besökaren en dimension utöver de vanliga muséebesöken. De vill, i sann Kafkaanda, att man ska känna mörker och existentiell ångest samt höra de maskinella ljud som Kafka själv låg och funderade över på sömnlösa nätter. Jag tycker att muséet är fantastiskt, det ger en upplevelse utöver det vanliga. Dock blev jag en aning besviken på shoppen, som utlovade flera verk av Kafka, vilket de i och för sig hade men inte på engelska. Jag fick nöja mig med en mugg, en magnet och en Pragguide. 

Franz Kafka av Jaroslav Róna. Foto: Metta Karlsson


Det är ganska svårt att åka till Prag och helt missa Kafka, han finns lite överallt. Utanför den Spanska synagogan i de historiska judiska kvarteren kan man se en stor bronsstaty skapad av konstnären Jaroslav Róna. Den är inspirerad av Kafkas novell Beschreibung eines Kampfes (på engelska Descritption of a Struggle) och föreställer Kafka själv som sitter på en tom kostyms axlar. 

Guldgränden, Pragborgen. Foto:Metta Karlsson
I ena änden av den magnifika Pragborgen finns den trånga Guldgränden där guldsmeder huserade under 1600-talet som långt senare blev kvarter för fattiga och kriminella. Kafka bodde här, på nummer 22, under 1916-17 med sin syster där han bland annat skrev noveller till en samling Ein Landarzt (på engelska A Country Doctor). Idag är guldgränden sedan länge tömd på hyresgäster och den är nu en del i Pragborgens utställning. I flera av husen har man utställningar från hur en hantverksstad kunde se ut under 1600-talet men i just nummer 22 finns en butik som säljer verk av Kafka och annan Pragrelaterad litteratur. Jag köpte just A Country Doctor, en mycket fin bok med en kopia av en annons om samlingen från en tysk tidning från 1920 samt fina illustrationer av Karel Hruska. 

Kinskypalatset på Gamla stadens torg. Foto: Metta Karlsson


Det finns så klart även ett otal platser och byggnader som är Kafkarelaterade som inte direkt skyltar med sin historia utan som man själv får leta upp. Man kan hitta huset där han föddes, man kan gå den väg han gick till den tyskspråkiga pojkskolan han gick i och man kan titta på det fantastiskt vackra huset Kinskypalatset där han gick på gymnasium samt där hans pappa senare öppnade en butik. Det finns massor av kafkarelaterade guider som man kan gå på, men har man bara en någorlunda vettig guidebok så kan man lätt hitta alla dessa platser helt själv. 

Kafka finns begraven på den nya judiska kyrkogården i Prag tillsammans med sina föräldrar. Det går enkelt att ta sig dit med tunnelbanan och det är öppet för allmänheten. Kafka var i princip okänd när han dog, vilket väl passade honom ganska bra då han inte brydde sig om ära och berömmelse, men han blev snabbt känd efter sin död då vännen Max Brod gav ut hans samlade litteratur. Kafkas verk var en av de som flitigt brändes under Nazisternas bokbål 1933. Det känns faktiskt som något av en lättnad att Kafka slapp förintelsen och andra världskriget för det hade nog inte lättat på hans existentiella ångest, även om det kanske hade lett till fler storverk, vad vet jag. Hans systrar dog allihop i förintelsen, det senaste man vet om systern Valli fördes till Ghettot i Lodz, det som man kunde läsa om i augustprisvinnaren De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg. Som en liten parantes kan tilläggas att jag lyssnade på honom prata om den boken, då pratade han väldigt känslosamt bland annat om just systrarna Kafka och att han åkt samma tågresa som de gjorde till lägret. 

Även om Kafka skrev flera noveller och att några av dessa blev publicerade under hans livstid så lyckades han aldrig fullborda och ge ut en roman. Han hade ett ganska speciellt sätt att skriva på, han satte sig helt enkelt ner och skrev tills det blev klart, vilket kanske inte är helt optimalt för romanskrivande. Det var dock en metod som passade honom och som han senare lyckades bemästra men han hade enormt dålig tro på sig själv som författare, samtidigt som han innerst inne kände att han inte var skapad för något annat än att skriva. Han lämnade efter sig tre romanfragment, ibland kallad ensamhetstrilogin, Der Process (Processen), Amerika eller Der Verschollene (Amerika) och Das Schloss (Slottet), som alltså finns utgivna men de är inte kompletta. Han ska på sin dödsbädd ha bett sin vän Max Brod att bränna alla manus men Max sa att han inte tänkte göra det och Kafka verkade vara rätt nöjd med det. Idag anses Kafka vara en av de största, om inte den störste, tyskspråkige 1900-talsförfattaren och har inspirerat till böcker, musik, filmer samt mycket mer och gör det än idag. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.