Fortsätt till huvudinnehåll

Tema Prag: Alfons Mucha

Den 24:e Juli 1860 föddes Alfons Maria Mucha i Invancice i dåvarande Österrike-Ungern. Med sin förförande konst, föreställande eleganta kvinnor med svallande hår målade med fantastiska färger, skulle han komma att bli Jugenstilens (känt som Art Nouveau i de flesta delar av världen) mästare. 

Mucha ska ha imponerat med sina teckningar redan från tidig ålder, dock bestämde han sig inte för att ägna sitt liv åt konsten förrän han en eftermiddag såg Barockmästaren Umlauf arbeta på en fresk i en lokal kyrka. Mucha ansökte till konstakademien i Prag och kom in. Dock fick han höra från sin lärare att det finns många artister men lite pengar och att han borde hänge sig åt något han kunde bli bättre på. 

Men Mucha gav inte upp, år 1881 började han arbeta på en firma i Wien, som skapar scenografi åt teatrar, vid namn Kautsky-Brioschi-Burghardt. Där stannade han i två år men efter en omfattande brand på teatern fick han sluta och flyttade till Prag för att restaurera familjeporträtt och för att dekorera greve Karl Khuens slott. Greven såg potential i Mucha och skickade honom till München och sedermera till Paris för akademiska studier finansierade ur grevens egen ficka. Efter några års studier slutade greven att försörja Mucha, då han ansåg att det inte gynnade konstnärens syn på verkligheten, och Mucha blev tvingad att ta de jobb han kunde hitta för att klara sig. Han tecknade för diverse tidningar men skickade även lite material tillbaka till Prag. 

Muchas första riktiga erkännande kom 1896 i och med hans illustrationer av sagoboken Les Contes des Grand av X. Marmier och han blev vidare ombedd att illustrera en dikt om Tjeckiens historia och fick uppdrag från de större tidningarna samt blev ombedd att illustrera kalendrar och fina restaurangers menyer. En dag fick han i uppdrag att göra en poster, en så kallad Panneaux (en smal panelliknande affisch målad på silke eller satin helt utan text), av den berömda sångerskan Sarah Bernhardt av ren slump då alla de vanliga artisterna far otillgängliga och fröken Bernhardt var mycket besviken på de affischer som fanns. Mucha blev efter det omåttligt populär och får prestigefulla uppdrag, inte bara med affischer utan även med glaskonst, kläddesign och han sysslar även en del med fotografering. 

Under 1930-talet blev den slaviska kulturen förföljd av Nazisterna och Mucha blev 1939 en av de första att arresteras av Gestapo på grund av hans koppling till slavisk nationalism i hans konst. Han blev så småningom frisläppt men han hade fått lunginflammation och dog senare av komplikationer i samband med sjukdomen.

Tjeckerna är oerhört stolta över sin store konstnär Alfred Mucha och det med all rätt. Det finns muséer tillägnade honom, en Sara Bernhardt-restaurang dekorerad med hans konst och hans motiv går att få på allt från musmattor till sjalar i souvenirshoppar, på muséer och på flygplatsen. Till 100-årsminnet av konstnären hade de hans motiv på sina frimärken. Missa inte honom om ni är i Prag!

Fönster av Alfons Mucha i S:t Veitskatedralen i Prag. Foto: Metta Karlsson

Alfons Muchas Årstider målade på glas av O. Bronec, Nationalgalleriet i Prag, Mässpalatset. Foto: Metta Karlsson


Alfons Mucha, Slavia (1908), Nationalgalleriet i Prag, Mässpalatset. Foto: Metta Karlsson


Muchas konst finns som sagt överallt i Prag, slå upp hans namn i en guidebok över staden och ni kommer att få många träffar. Jag man starkt rekommendera ett besök på Muchamuséet. Just nu finns det även en stor utställning av tennisspelaren Ivan Lendls postersamling här och Nationalgalleriet har hans konst om den slaviska epoken i en tillfällig utställning, läs mer om den här

Kommentarer

  1. Älskar Mucha! Tyvärr visste jag inte om det när vi var i Prag, men någon månad senare var det en utställning i Åbo och då blev jag helt förtjust. Har en väggkalender med hans motiv :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.