tisdag 30 juli 2013

Franskt mänskligt

Jag älskade honom - Anna Gavalda

Jag älskar Anna Gavaldas böcker och när jag insåg att jag hade en tunnis oläst i bokhyllan slängde jag mig så klart över den. Det avskalade språket är så underbart och känns så genomtänkt samtidigt som det flyter på så bra. Man slängs mellan tvivel och hopp, mellan lycka och avgrund, mellan otrohet och kärlek. Det är så franskt, det är så mänskligt. 

Chloé befinner sig plötsligt i en oönskad situation, hennes man har lämnat henne, med två döttrar, för en annan kvinna. Hennes tyste och kalle svärfar tar sig an henne, de flyr Paris för att hon ska få återhämta sig i en stuga på landet och de hittar en hel del att prata om. Svärfadern är inte den hon hon alltid trott att han är och kanske finns det hopp även för hennes situation. 

Jag kommer genast att tänka på Decamerone av Boccaccio, ni vet den där gamla boken om ungdomar som flyr det pestsmittade Florens och berättar historier för varandra. Jag har enbart en oläst bok kvar av Gavalda nu, novellsamlingen Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans, så hon får allt lägga på ett kol och ge ut mer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar