Kulturloggen

London myllrar av folk av olika slag. Vissa har det bra, andra har det dåligt ställt. I NW är det just nordvästra delen av staden som skildras och det är precis som vilken annan stad som helst fast ändå inte. Leah börjar känna av den biologiska klockan, Nathan har hamnat på gatan, Felix kan inte riktigt styra över sina kvinnobehov och Natalie bor i sitt drömhus. Folk med samma förutsättningar vid födseln hamnar i helt olika liv, vad eller vem är det som egentligen bestämmer hur ett värdigt liv är?

Zadie Smith skildrar, som alltid, London med sin säkra och fantastiska förmåga att alltid pricka rätt. Hennes beskrivningar är verkligen unika och så otroligt bra. Hon lyckas inte bara skildra miljön på ett nästan läskigt allvetande sätt utan hon är också fenomenal på att skildra relationer och mänsklighet. Dialogen, är precis som i verkliga livet, avbruten av annan dialog eller av att det händer något i omgivningarna men det flyter på helt perfekt. Smith lyckas även skildra en dialog och en relation mellan människor där man som läsare på något sätt sitter mitt i och riktigt känner när karaktärerna pratar förbi varandra, till och med när de själva inte märker det. Dessutom skildrar hon det absolut innersta och hemligaste på samma sätt som det enkla. Hon gör ingen skillnad på storheten eller vikten utan berättar allt likadant rakt upp och ner, från början till slut. Och Smith experimenterar en hel del med formen på ett intressant sätt, till exempel när man får ta del av en vägbeskrivning som ser ut att vara direkt kopierad från google maps. 

Dock faller jag inte riktigt för någon karaktär, så som man gjorde i till exempel Vita tänder. Det är väl kanske inte dåligt, eftersom boken ger såpass mycket annat, men jag hade ändå önskat mig att bli lite mer engagerad i enskilda karaktärer. 

Recex från Albert Bonniers förlag

Köp boken här eller här.