Fortsätt till huvudinnehåll

Vem bestämmer vilken litteratur som ska sparas?


Foto: SCANPIX
 I vår tid har många böcker en otroligt kort livslängd, det kommer ut så mycket att bokhandlarna inte kan ha kvar allt och tryckerierna kan inte trycka allt. En tio år gammal bok kan vara till synes omöjlig att få tag på men det går allt som oftast att göra. Biblioteken gör ett fantastiskt jobb i att se till så att utbudet är så stort som möjligt, antikvariat lika så. Det händer sällan att en titel jag vill läsa inte finns på biblioteket eller till exempel bokbörsen. Med e-boken på uppgång kan det också innebära mer tillgänglighet, även om det är en kostsam process att digitalisera redan utgivna böcker. Kontentan är att litteraturen finns alltid kvar, i en eller annan form, men så har det inte alltid varit.

I dag, den 10 maj 2013, är det exakt 80 år sedan det stora bokbålet i Berlin. Goebbels ropade med avsmak upp författarnas namn vars böcker allt eftersom slängdes på den gigantiska elden.  På listan över böcker som ska brännas står författare som Ernest Hemingway, Jack London, Sigmund Freud och Karl Marx, alla namn vi väl känner till idag, men tyvärr består listan även av namn vi aldrig har hört talas om. Vissa författare har helt enkelt försvunnit från historien tack vare bokbål som det i Berlin den 10 maj 1933.

Även om det finns vissa stollar som fortfarande får för sig att bränna viss typ av litteratur på bål så tror jag att det är väldigt svårt att utplåna en bok, och ännu mindre ett helt författarskap, idag. Tekniken gör det möjligt att skydda sig från det, kanske både på gott och ont. Kanske något att fundera över nästa gång man suckar över en bok man inte hittar i sin nätbokhandel utan måste söka på annat håll.

Läs även Ola Larsmos artikel om bokbålet i DN.

Kommentarer

  1. Intressant fråga. Biblioteken rensar det som inte är populärt för tillfället.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.