Fortsätt till huvudinnehåll

När kärleken har ett klart slut

Förr eller senare exploderar jag - John Green

Hazel är blott 17 år och kommer inte att leva länge till. Hon är ständigt kopplad till en syrgastub, hon har lungcancer. Hon går till en stödgrupp för unga med cancer misären är total och är snarare mer deprimerande än att leva ensam med sin cancer. Hazel träffar Augustus i gruppen, en kille som med största sannolikhet överlever sin cancer, och en episk kärlekshistoria uppstår. De läser böcker ihop, filosoferar om livet och bestämmer sig för att åka till Amsterdam. 

Jag måste erkänna att jag var rätt skeptisk till den här boken från början. Den var hyllad men när jag fick veta att den handlade om cancer tänkte jag att ännu en snyfthistoria om cancer kan väl inte ge mig något nytt? Men jag hade fel. John Green berättar om barncancer på ett sätt som känns verklighetstroget, inget förskönande av något utan ungdomar dör efter att både ha kissat å sig och mått riktigt dåligt. Tyvärr är det här en del av livet och det är genuint. Ett stort plus till karaktärernas litteraturintresse!

Och så var det det där med kärleken. Det är en fin historia, en mycket fin historia, om ungdomar som hjälper varandra genom helvetet. Det är ingen annan som kan förstå vad de går igenom, det gör de bäst själva. Lyckan gör att man som läsare för en stund glömmer bort det hemska, att de är döende, vilket jag föreställer nig att även karaktärerna i boken upplever, så väl de drabbade som deras familjer. Jag har tidigare läst Var är Alaska? av Green och jag börjar känna en gemensam nämnare i dessa kärleksrelationer som han målar upp. Det är fantastiskt, det är verkligt och det är hänsynslöst. John Green är helt enkelt en fantastisk ungdomsboksförfattare, en sådan där författare man måste läsa ett par verk av för att inse att han inte är en one-hit-wonder. 


Köp boken här eller här

Kommentarer

  1. Har inte heller läst den än. vet inte om det är för att jag är rädd att den ska vara superhemsk och få mig att må dåligt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tro det eller ej men man blir faktiskt ganska glad, man får iaf hopp om mänskligheten :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.