Fortsätt till huvudinnehåll

Sara-Sofias läsrapport mars 2013

Jag verkar vara stadig på 10 böcker i månaden, detta är tredje månaden på raken med samma antal. Jag blir nästan lite imponerad av min konsekvens, faktiskt. Detta är mars månads bokskörd:

Dödgrävarens dotter - Joyce Carol Oates
Torka aldrig tårar utan handskar; del 2, Sjukdomen - Jonas Gardell
Döden genom vatten - Ruth Rendell
Tony and Susan - Austin Wright (bokcirkelbok)
Fallen - Joyce Carol Oates
Det som aldrig sker - Anne Holt
Som glöd blir till aska - Annika Sjögren
Doktor Joseph - Andreas Roman (recensionsbok)
Askungar - Kristina Ohlsson
Allt vad marken gömmer - Annika Sjögren

3877 sidor allt som allt. Om jag ska hissa och dissa lite, vilket jag ju såklart ska, så har jag väldigt många favoriter denna månaden. Den enda som jag faktiskt är tveksam till är Döden genom vatten av Ruth Rendell, den var lite tråkig och intetsägande. Annars gillade jag rubbet! Joyce Carol Oates är ju en favorit hos mig, och Tony and Susan var så spännande att jag knappt kunde lägga den ifrån mig. Gardells andra bok i TATUH-serien var så klart lika bra som den första, väldigt gripande och sorglig.

Just nu läser jag Lars Wilderängs nya bok Midsommargryning som ska recenseras i mitten av april varvat med Annika Sjögrens Ur havet stiger vågorna. Jag gillar båda än så länge.

Har ni haft en bra läsmånad under mars? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…