Fortsätt till huvudinnehåll

Ximen Nao och hans sju liv - Tjurens styrka

I den andra delen av 2012 års nobelpristagare Mo Yans Ximen Nao och hans sju liv så har det hunnit bli 1960-tal och kulturrevolutionen ligger runt hörnet. Ximen Åsna som så snöpligt blev dödad och uppäten har nu reinkarnerats som en tjur. Lan Lian, som ju tagit över gården efter Ximen Nao, och hans son går på marknad för att ersätta sin åsna och faller pladask för Ximen Tjur.

Den här gången är det dock inte den återfödde Ximen Tjur som berättar historien utan det är Lan Lians son Lan Jiefang som återberättar för ett barn med stort huvud. Den framtida Lan Jiefang är fullt medveten om att den här tjuren var Ximen Nao och han berättar i du-form så jag misstänker att det här barnet med det stora huvudet kommer att återkomma längre fram. 

I och med ändringen av berättare så blir berättelsen en helt annan. Den är inte längre riktigt lika surrealistisk och komisk utan nu är det den kinesiska landsbygden som står i centrum. Allt fler går över i kommunens styre och Lan Lian står ensam kvar som fribonde. Visst finns Ximen Tjur med och han är, precis som åsnan, förgylld med mänskliga drag men han är mestadels i bakgrunden. Självklart ser jag vikten av att skildra byn ur människans perspektiv också men det var betydligt roligare med åsnan som berättare. 

Återigen dör Ximen Nao, den här gången ihjälpiskad för att han vägrar ploga åt kommunens bönder. I nästa del kommer han att återfödas som ett svin.


Läs del ett i serien om Ximen Nao här

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.