Fortsätt till huvudinnehåll

På spaning efter den vecka som gått - 6

Läsningen går just nu ganska långsamt och det är frustrerande. Jag har snart läst klart andra delen i MoYans bok om Ximen Nao men det betyder bara 250 sidor på nära två veckor. Tur att jag har tillåtelse att läsa en annan bok mellan varje del, annars skulle jag nog dö långsamhetsläsardöden ganska fort. I början av veckan förundrades jag helt av första boken jag läst av Sjón, Skugga-Baldur, som gav mersmak. Jag har inte riktigt bestämd vad jag ska läsa nu efter del två men det kommer nog inte bli ett problem att välja. För er som väntar på andra delen i min Ximen Nao-serie så kommer den i början av nästa vecka.

I helgen var det en hel del författare på TV. Skavlan (som jag verkligen inte tycker om) hade besök av superförfattarparet Siri Hustvedt och Paul Auster men jag vet inte riktigt hur mycket det gav. Siri pratade lite Bergennorsk, Paul pratade lite franska och sen diskuterade de hur deras relation såg ut och hur de arbetade. Hade gärna sett att hela programmet handlade om dem. Ett annat författarrelaterat program var vekans K Special som handlade om Knausgård och året efter Min Kamp. Han kändes rätt sliten och slutkörd, lite som om att den eviga turnén med intervjuer och boksläpp aldrig kommer att ta slut. Jag blev faktiskt lite deprimerad, det har jag aldrig blivit av honom förut. Under gårdagens QX-gala var Jonas Gardell och hans Torka aldrig tårar utan handskar ständigt i centrum och vann utmärkelse efter utmärkelse så som Årets bok. Fantastiskt roligt så klart.

Vad har ni haft för er i veckan?

Kommentarer

  1. Hej Metta! Lise-Lott från bokcirkeln här, tänkte jag skulle kommentera för omväxlings skull och inte bara läsa:-) Jag såg också K Special med Knausgård häromdagen. Kändes som om han levde väldigt mycket med skuld över vad han skrivit i böckerna. Har du läst någon av delarna? Jag blev lite nyfiken, men att läsa alla känns som ett rätt stort projekt ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, vad roligt :) Jag har ännu inte läst något av Knaus, jag var himla pepp innan han kom ut på svenska för då skulle jag läsa honom på norska men det blev aldrig av. Sedan kom ettan ut i Sverige och det blev sån masshysteri så jag tappade suget. Men nu är väl snart alla delar ute så det kanske är dags att börja :)

      Radera
    2. Haha, ja, det kan bli lite mycket när det blir en sådan hysteri. Och ibland kanske man tänker att man ska läsa boken så småningom - eller inte alls. Men nu har jag blivit lite för nyfiken tror jag. De första delarna känns iaf rätt intressanta:-)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Julkalenderbloggstafetten Lucka 5

Sanningen om fallet Harry Quebert - Joël Dicker

Författaren Marcus Goldman har skrivkramp och ett överhängande hot om stämning från förlaget om han inte kommer in med ett manus omgående. Samtidigt hittas kvarlevorna efter Nola Kellergan efter 33 år i författaren Harry Queberts trädgård. Harry är före detta lärare, mentor och god vän till Marcus som bestämmer sig för att åka till den lilla staden Aurora och reda ut händelserna kring Nolas försvinnande och död. Harry verkar ha haft en relation med Nola som var blott 15 år gammal men det verkar varit äkta kärlek. Har Harry mördat Nola? Eller var det någon av alla de andra männen hon verkar haft en relation med? Vad är det för mörka hemligheter Nola burit på? Och hur lämpligt är det att Marcus gör sin egen utredning samtidigt som han skriver boken om händelserna, Sanningen om fallet Harry Quebert?
Det finns dussindeckare om handlar om poliser, det finns spänningsromaner som får läsaren att hålla andan av tempot, det finns mörka thrillers…