Fortsätt till huvudinnehåll

På spaning efter den vecka som gått -52

Nej bloggen har inte dött, det har bara varit lite mycket annat runt om med den årliga julstressen och medföljande firarturné.

Hoppas ni fick många läsbara klappar och massor av lästid, själv fick jag inget av det. Ja det är sant, folk tycker att jag har för mycket böcker (som om att det skulle kunna hända). Alla är livrädda för att köpa böcker till mig som är någon slags bokguru/litteratursnobb/en-som-redan-har-alla-böcker men jag blir faktiskt riktigt glad när någon försöker sig på att ge mig en bok, för oftast lyckas det alldeles utmärkt!

Och lästiden sen...nej tågåkandet och firandet av flera jular på raken ger liksom inte utrymme för mycket och så jobb på det. Några sidor blev det så klart, men inget sånt där som man hade kunnat önska sig. 

Men jag lyckades faktiskt roffa åt mig den enda boken i årets utgåva av julklappsleken hos svärisarna, fast sedan lyckades jag också roffa åt mig hälften av samtliga klappar. Boken Elefantskötarens barn av Peter Hoeg fanns, tillsammans med en trisslott med vinst på 60kr, låg i ett av mina paket. Och en bok är väl ingen upplevelse utan en mugg, julkaffe och en läslampa? Nä så jag roffade åt mig allt. 

Som plåster på såren (och utan att stoppa in en enda ny bok i hyllan) fyndade jag ett par titlar på ditos e-bokrea. Så de så. Blonde av JCO och Bengt Ohlssons Rekviem för John Cummings. sedan kunde jag inte låta bli Magikerna av Lev Grossman som man kunnat köpa för 109 kr och då är den inte ens släppt än i fysisk form. Hurra och god jul till mig. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…