torsdag 13 december 2012

Om kärleken till sin historia (och en liten hyllning till litteraturen)

Huset du älskade av Tatiana de Rosnay

Under mitten av 1800-talet ska Paris moderniseras, Boulevard Saint-Germain ska dras fram genom staden vilket leder till att gator och hus i dess väg ska utplånas. Änkan Rose Bazalet lever i hopp om att hennes familjs hus ska räddas, eftersom det ligger så nära kyrkan, men en dag kommer brevet, domen. Hennes hem, där hennes man föddes, levde och dog, där hennes barn är födda, ska rivas. Hon lovade sin man att rädda huset och tänker inte ge efter för prefekturen. 

Till en början hade jag lite svårt för brevformatet som romanen är skriven i, änkan skriver till sin döde man om minnen och vad som hänt efter hans död. Men efter ett par kapitel känns det naturligt, det är en ensam kvinnas sätt att ta itu med sorgen efter en livskamrats bortgång, att ta itu med ett förlorat barn, skammen över att älska sitt ena barn mer än det andra och det är hennes sätt att avslöja en gammal hemlighet. Jag känner med karaktärerna som kämpar för sina hus, för att hålla fast vid det liv de känner, även om det för oss idag kan verka fånigt att kunna tänka sig att offra liv för ett hus. 

Parisskildringen är fantastisk. Historiska markörer, med världsutställning, statskupp och moderniseringen av staden, ger en helt ny bild av Frankrikes huvudstad. Den inger respekt för de monument som står kvar än idag och den ger en bild av att det inte alltid sett ut som det gör nu genom att skildra vad som kan ha funnits dessförinnan. 

Och så måste vi tala om kärleken till litteraturen. Rose man älskade att läsa men hon själv upptäckte inte litteraturen förrän på äldre dagar och då gör hon det med en enorm entusiasm. Hon skriver till och med att den varit enstor del i hennes sorgarbete, att läsa Madame Bovary för att fly verkligheten efter hennes mans bortgång. Det är fantastiskt vad litteratur gör med folk och jag är alltid svag för skildringar av det i böcker. 

Nu ska det tilläggas att jag strosade runt på Paris gator för inte mer än två veckor sedan och jag är glad att jag inte läst den här boken förrän nu för jag har lite svårt att tänka mig att jag skulle falla för den annars. Men visst är Paris en av de där städer som de flesta kan något om? Man har läst böcker och sett filmer? Jag tyckte i alla fall väldigt mycket om den, speciellt när jag kände igen mig i miljöerna.


Köp boken här eller här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar