Fortsätt till huvudinnehåll

Är 2013 det år vi möter våra litterära fobier?

Fransk litteratur, eller snarare den franska realismen, har varit min stora nemesis i litteraturhistorien. Jag plågades halvt till döds när jag tvingades läsa både Pappa Goriot och Madame Bovary inom loppet av en vecka under min litteraturvetarutbildning. De där eviga miljöbeskrivningarna ger mig rysningar än idag. 

Men nu börjar det närma sig 10 år sedan jag läste dessa böcker och avskyn har börjat avta. Jag är till och med lite sugen på omläsning i hopp om att jag ska tycka om det. Madame Bovary har nyss kommit i nyöversättning och jag har varit i Paris och känt in dess historia. Kanske var stressen och tidspressen det som förstörde läsupplevelsen eller var jag helt enkelt inte vuxen nog? Och varför inte läsa några andra gamla fransoser när man ändå håller på, kanske hittar man något man verkligen gillar? Hugo, de Maupassant, Zola, Daudet, bröderna Goncourt, Baudelaire, Diderot, Stendahl?

Jag vet att jag sagt att jag inte ska ha utmaningar, för jag kan aldrig hålla dem, men det här är mer som terapi, är 2013 året då jag ska komma över min avsky för Flaubert och Balzac? Är det året då jag ska uppskatta den här stora delen av litteraturhistorien? Det är helt enkelt dags att växa upp, möta sina demoner och ge det ett riktigt försök. Och om det går vägen kanske jag till och med tar mig an en annan fobi därefter, nämligen avantgardisterna. 

Så, vilka är sugna på att hänga på? Eller kanske bara bekänna en litterär fobi? Vad har ni för litterära luckor, fobier, demoner? 


Kommentarer

  1. Kör hårt, mycket som ändras på tio år :) förmodligen var det mycket stress som förstörde läsupplevelsen.. Själv är jag väldigt inne på ryska författare nu och älskar dem!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar också ryssarna faktiskt, även om jag läste dem i samma veva. Jag hoppas på lite förlåtelse från min sida helt enkelt ;)

      Radera
  2. Jag är rädd för Ulf Lundell!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja han är rätt skrämmande faktiskt ;)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

TemaTisdag: London

London säger ni? Ja där har jag varit och det såg ut lite så här:































Detta inlägg är en del i Boktimmens tematisdagar, ett fristående initiativ i samband med #blogg100