Fortsätt till huvudinnehåll

Franska favoriter i repris: Smitning

Det är svårt att berätta om handlingen i en bok där man egentligen inte vill avslöja något för de som ännu inte läst den. En sådan bok tycker jag att Smitning av Dominique Dyens är. Den utspelar sig i och omkring Paris. Den handlar om en kvinna som på ytan är stark och framgångsrik, men som under sitt skal bara vill bli älskad. Stämningen i boken är obehaglig men man kan inte sluta läsa. 

Jag tyckte om den från första stund. Jag kommer in i en känsla av att jag inte vet vart jag är på väg, det är obehagligt men jag måste fortsätta för att se vad som händer. Jag kan inte direkt identifiera mig med kvinnan i huvudrollen, men jag kan ändå förstå hennes ångest och allt som kommer fram som förklarar hennes beteenden och sätt att se på världen. Små hintar här och där leder fram till avslöjanden som ibland är lite väl uppenbara men en hel del är också rätt oväntade. Man blir lite upp- och nedvänd som läsare. 

Vem är det som berättar om vem, egentligen?

Recensionsexemplar till Skövde Bokcirkel från Sekwa Förlag. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

TemaTisdag: London

London säger ni? Ja där har jag varit och det såg ut lite så här:































Detta inlägg är en del i Boktimmens tematisdagar, ett fristående initiativ i samband med #blogg100