fredag 23 november 2012

Den klassiska dystopin moderniserad

Amatka - Karin Tidbeck

Dagens framtidsskildringar handlar ofta om zombieapokalypsen eller naturkatastrofer, just därför blir jag extra glad när jag läser Karin Tidbecks Amatka som är en klassisk dystopi. Ett förfallet samhälle med skrala förhållanden, en dyster planet och en aning om att det en gång varit annorlunda. Fast det känns ändå modernt. 

Vanja reser till staden Amatka för att göra undersökningar gällande hygienvanor åt ett fristående hygienproduktstillverkingsbolag. Hon hamnar i ett hus med ett fåtal boende och det är kallt. Hon är van vid att flera delar rum men här ska hon sova själv. Varför har Amatka så få invånare? Vanja vet inte riktigt hur hon ska göra sin undersökning men hon får en del hjälp på biblioteket och via huskamraten som arbetar på den underjordisak svampodlingen. Men finns det mer till världen och livet än det som syns på ytan i kolonin? 

Jag älskar dystopier, förklaringar kring att de äter något som är skapat av svampar och att de har namnsystem utefter var man kommer ifrån. Jag är dock lite tvetydigt inställd till den här romanen, jag blir lite besviken på de element som inte är klassisk dystopi samtidigt som jag ändå inser att genren måste förnyas för att hänga med i resten av världens utveckling. Det är liksom så mycket klassisk dystopi att jag inte känner mig bekväm när det rinner ut i det mer moderna, även om jag tycker att de här elementen är bra i sig. Men jag tror att jag kommer känna mig nöjd när jag fått smälta boken ett tag.


Köp boken här eller här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...