Fortsätt till huvudinnehåll

Post Swecon 2012


Först och främst var det fantastiskt roligt att träffa allt folk, både gamla och nya bekanta, så som Feuerzeug, Bokstävlarna, Boktimmen, Oakfairy, Vildvittra, Janne, Miss Delina, Socialistsimon, In another library och så vidare, och så vidare. Och alla arrangörer så klart, utan alla er hade det här faktiskt inte blivit någonting.

Nu över till innehållet. Jag försökte gå på så många programpunkter det gick, jag glömde till och med att äta någon gång. Jag har delat upp de punkter jag gick på i lite olika teman nedan:

Influenser från gamla kutlurer

Jag startade mitt konvent med en programpunkt med isländske fantasyförfattaren Emil Hjörvar Petersen om att använda sig av den nordiska mytologin i litteratur. Ett känt exempel, som han också tar upp, är Tolkiens val av namn på sina dvärgar i The Hobbit som nästan alla är tagna rakt ur den poetiska Eddan. Petersen pratar även om sina egna verk som bygger på gudasagorna efter ragnarök, De överlevandes saga, som än så länge inte finns översatt men det ska vara på gång.


Vidare på söndagen lyssnade jag på en punkt som kallades Protofantastik där en något uppspelt Ola Wikander talar om för oss att tron om att den medeltida riddarromanen skulle vara föregångaren till fantasyromanen kan ta ett steg åt sidan. Han påvisade att till exempel kampen mot drak- och ormliknande monster finns med i tidiga indoeuropeiska och även i bibliska texter. Han citerar och sjunger hej vilt på sanskrit, hebreiska och latin. Väldigt tankeväckande helt enkelt.

Steampunk

På lördagkvällen började författarinnan och steampunkfantasten Nene Ormes med en introduktion till genren steampunk för oss oinsatta. Hon drar upp lite riktlinjer, inspirationskällor, de första böckerna som klassades som steampunk och nutida verk. Det pratas om viktoriansk tid som man twistat till, det pratas om vackra maskiner och inspiration från klassiska äventyr. Upp på scenen kommer dessutom tre personer klädda i steampunkiga kläder med kugghjul, korsetter, goggles, hattar med mera och Nene visar en bild på sin moddade cykel, det är alltså inte bara en genre utan en hel livsstil. Något lite senare på kvällen blir det en fortsättning på Nenes introduktion i panelen "What does steakpunk say about us readers?" där anställda från Science fictionbokhandeln och Kelly Link ansluter sig till Nene i en diskussion om steampunken. De ger oss massor av tips och vi plitar så klart ner dessa flitigt.

Det är nog det här lilla temat som inspirerade mig mest. Jag hade ingen koll på steampunk tidigare men när Nene ivrigt räknar upp steamiga filmer kan jag bara konstatera att jag sett, och gillat, de flesta. Jag känner mig väldigt pepp på att börja läsa också, jag tror att jag har hittat en helt ny favoritgenre.

Om att skriva


Joe Abercrombie, Kelly Link, Peter Watts, Mats Strandberg
En av de roligaste panelerna var helt klart den där hedersgästerna radades upp för att prata om research när man skriver fantastisk litteratur. Abercrombie var lättad över att kunna slänga ut sin karaktär genom ett fönster och hitta på precis vad som skulle hända med glaset och så vidare och författarna verkade hyfsat nöjda med att kunna bestämma mycket själva. Dock kan det uppstå ganska intressanta diskussioner, så som ifall automatiska dörrar öppnas för osynliga personer som Mats Strandberg tar upp som exempel.

I en annan panel på skrivartemat diskuterade Kelly Link, Karin Tidbeck, Lise Andreasen och Peter Watts novellen som format inom science fiction och fantasy. Flera av dessa författare tycker att novellen är ett jättebra format, medan romanen mest bara är jobbig. Kan det vara så att novellen gör sig bättre inom fantastisk litteratur än inom andra genrer? Peter Watts menar på att novellen passar perfekt när man har en "quick punchline", Tibeck tycker att det är en skönt sätt att experimentera med en idé men Kelly Link påpekar att en novell måste fånga läsaren på första frasen. I en roman kan man som läsare förlåta mycket mer än i en novell.

Fördjupade diskussioner om specifika ämnen

Litteraturvetaren Jerry Määttähöll en intressant föreläsning om varför vi gillat att skriva och läsa om undergången. Handlar det om en vilja att påvisa det goda hos människa, vad som faktiskt gör oss till människor? Eller handlar det om att vi helt enkelt är nyfikna på vad som händer vid till exempel naturkatastrofer?

Vetenskapen har alltid varit viktig för science fiction, men måste man vara vetenskaps man för att skriva inom genren? Och läser vetenskapsmän genren på ett annat sätt än vi andra? Något så ovanligt som tre unga kvinnliga panelister diskuterade ämnet tisigt på söndagsmorgonen tillsammans med Peter Watts. Väldigt intressanta diskussioner om hur mycket motsägningar och faktiska fel man kan acceptera även om berättelsen är bra. Anna Davour nämnde en sak som jag tyckte var väldigt spännande då hon sa att de som ger sig på att skriva om sådant de inte har djupa kunskaper kan skriva om ämnen som för dem är ganska "out there" men som kanske faktiskt redan existerar inom modern vetenskap.

Ett av de mest filosofiska och intressanta panelerna kallades för "The body in science fiction" och handlade till stor del om varför vi är så fokuserade på vad själen och medvetandet är när vi inte vet mycket om vad som händer med sådant utan kroppen. Torill Kornfeldt tror att en hjärna helt tagen ur sin kropp inte skulle vara motiverad till att göra något alls utan hormoner och nervsystemet. Panelen var helt ense om att de hoppas se mer fokus på kroppen inom framtida science fictionlitteratur.

Intervjuer med gästerna

Alla hedersgäster fick en varsin programpunkt där de intervjuades av en  lämplig person. Jag lyckades se två av dessa:


Joe Abercrombie intervjuad av Ylva Spångberg, som översatt hans böcker till svenska

Kelly Link intervjuad av Karin Tidbeck, som också skrivit fantastik och noveller. 

Båda dessa intervjuer var intressanta fast på helt olika sätt. Abercrombie är en väldigt rolig man, en riktig artist. Han vet vad han ska säga för att folk ska skratta om han vet precis hur han ska uppträda. det är roligt och underhållande, men man får väl kanske inte lära känna personen så mycket som man får lära känna karaktären Abercrombie. Kelly Link är mycket mer lågmäld och pratar om väldigt intressanta saker men mer på ett spännande samtal över en fika-sätt än Abercrombies performersätt. 

Releaseparty & NoFF-auktion

På lördagkvällen var det mingel och release för böcker av Abercrombie, Link och Karin Tidbeck. Jag passade på att köpa den första delen i First Law-trilogin och hela Kelly Links monstersamling och fick dessa signerade. Något som var genomgående negativt för hela kongressen var tyvärr att det var ungefär lika dåligt med luft som på Mars i filmen Total Recall med allas vår Arnold. Jag fick smita ut från releasen illa kvickt tyvärr, men jag hann trots allt få det jag ville ha. Och så måste vi prata om NoFF-auktionen, där Bellis och Fia auktionerade ut diverse böcker, filmer och andra föremål. Några riktiga fynd och många dåliga böcker auktionerades ut och pengarna gick oavkortat till att skicka ett svenskt fan till ett konvent i ett annat land. Otroligt roligt, även om jag inte lyckades hitta något kul att buda på.

Jag är nöjd, trots att jag fick spendera halva natten till måndagen på ett stillasittande tåg. Mycket inspiration, några fynd, inklusive några gamla scifi-böcker från Alvarfondens antikvariat och många nya vänner. Det här var mitt första konvent, men det blir säkerligen inte det sista!

Kommentarer

  1. Tack för bra genomgång (och fniss åt den osynliga Mats Strandberg), på basis av ditt inlägg och ert twittrande verkar det har varit en riktigt bra helg, jag blev riktigt nyfiken här på andra sidan vattnet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Böckerx3/Metta9 oktober 2012 11:49

      Skönt att få reda ut tankarna lite för sig själv så man minns vad som hänt och så klart att berätta för er stackare som inte fick vara med :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo