Fortsätt till huvudinnehåll

Ni älskar dem inte - Belinda Bauer


Jag vill först utfärda en liten spoilervarning till er som inte har läst de tidigare böckerna av Belinda Bauer; Mörk Jord och Skuggsida - det går inte att skriva denna recension utan att avslöja ganska relevanta detaljer från dessa böcker.

Polisen Jonas Holly är sjukskriven efter sin hustrus död, och vandrar omkring i sitt hus som i ett vakuum. Det enda avbrottet i hans enformiga, zombieliknande existens är de terapisessioner han har hos en psykolog som skall hjälpa honom bearbeta dödsfallet och bedöma när han är redo att återgå i tjänst.

Samtidigt börjar barn försvinna spårlöst i och omkring Shipcott. Barn som tillfälligt lämnats i bilar verkar gå upp i rök, och när föräldrarna återkommer finns en lapp fasttejpad på fordonet med texten "Ni älskar dem inte". När Jonas Holly blir friskförklarad av sin psykolog kastas han handlöst in i utredningen, som till en början inte verkar leda någonstans alls.

Stephen Lamb, som nu är hela 17 år gammal och som blivit förälskad i hästtjejen Em, hyser starka misstankar om att förövaren är ingen mindre än Jonas Holly själv. Stephen verkar för övrigt vara den enda personen i hela byn som inte litar på Jonas och som tror att han hade något att göra med sin hustrus död.

Även om Ni älskar dem inte inte är lika bra som Mörk Jord, så är den definitivt mycket mer intressant och fängslande än Skuggsida. Fokuset har skiftats tillbaka från Jonas Holly till Stephen Lamb - som ju är en så otroligt mycket mer intressant karaktär - och storyn är mer originell än i Skuggsida som kändes som en helt ordinär deckare. Stundvis är den faktiskt riktigt obehaglig! Det känns roligt att man får inblick i Stephens liv igen, nu när han blivit lite äldre och träffat sin första kärlek. Jag tycker Belinda Bauer är duktig på att porträttera olika typer av karaktärer, de känns trovärdiga och levande. För er som, liksom jag, blev besvikna på Skuggsida rekommenderar jag ändå att läsa Ni älskar dem inte, jag tror att ni kommer att gilla den. Det gjorde i alla fall jag.

Om ni vill läsa boken så finns den att köpa här och här.

Ett stort tack till Modernista för en bra recensionsbok!

Kommentarer

  1. Jag tyckte faktiskt att detta var den mest spännande och intressanta ev de tre. Även om jag inte helt köpte Jonas Hollys karaktär i den här, kändes inte heelt trovärdig. Det kanske inte Stephen Lambs gjorde heller, men det lade jag inte märke till överhuruvdtaget i mitt favoriserande! Han har ju blivit en toppenkarktär! Jag gillade greppet med hur handlingen vände i mitten också..:)

    SvaraRadera
  2. Ja, jag gillar verkligen Stephen, mer böcker om honom tack! :)

    SvaraRadera
  3. Hm, märker att jag tjatar lite, men Lars Sundhs bokomslag är verkligen underbara. Kärlek. Även gjort dem till Modernistas Janet-Frame-serie, som jag var tvungen att blogga om: http://www.bokdetektiven.se/?p=160

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…