Fortsätt till huvudinnehåll

Finns det kärlek efter döden?

Nathalie - en delikat historia av David Foenkinos (Uppläst av Anna Maria Käll)

När Nathalie intet ont anandes är ute på promenad möter hon vad som ska komma att bli hennes livs kärlek. efter två år gifter de sig, de reser runt världen och är lyckliga. En söndag sitter Nathalie och läser en bok av en rysk författare när hennes man Francois säger att han ska gå ut och jogga och viskar något i hennes öra, hon minns inte vad. När hon senare slumrat till och vaknar av att telefonen ringer förändras hennes liv för alltid, hennes man har blivit påkörd under sin joggingtur. Nathalie tror sig aldrig kunna älska igen efter sin makes död men när hon en dag kysser sin ganska fula och svenska kollega Markus börjar ett helt nytt liv öppnas upp för henne. 

Det här är så franskt och jag älskar franskt! Jag förstår varför förlaget Sekwa valt att ge ut den här, även om den är skriven av en man, för den dryper av samma känsla som Anna Gavaldas böcker och Igelkottens elegans av Muriel Barbery (som det dessutom hänvisas till i boken, stilpoäng herr Foenkinos!). Det är underbara karaktärer som är härliga på sina egna vis och som man älskar. Paris och Frankrikes landsbygd skapar den där fantastiska franska stämningen som man känner igen även om man aldrig ens varit i Frankrike. Det som ytterligare lyfter den här boken är de korta kapitlen mellan berättelsens kapitel som handlar om allt från låttexter till recept, de är helt underbara och blir lite som fotnoter till berättelsen i sig. 

Om man, som jag, väljer att lyssna på berättelsen som ljudbok så kan man ta del av en intervju med författaren efter bokens slut. Det som jag tyckte var lite spännande var just hans förklaring till att den här karaktären Markus är svensk och det förklarade han med att folk är melankoliska i Sverige och att man skämtar om svenskar i Frankrike. Han tog helt enkelt en lista över vilka som är mest deprimerade i Europa, det visade sig vara svenskarna, och bestämde sig för en svensk. Ett ganska lustigt perspektiv, får man väl säga när man bor i Sverige, men det funkar ju fint i boken. 

Recex från A Nice Noise

Köp ljudboken här eller här (eller som pappersbok här eller här). 

Kommentarer

  1. Ha ha, okej det var ju inte det mest smickrande man kunde skriva om svenskar, men jag förlåter honom...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.