Fortsätt till huvudinnehåll

Finns det kärlek efter döden?

Nathalie - en delikat historia av David Foenkinos (Uppläst av Anna Maria Käll)

När Nathalie intet ont anandes är ute på promenad möter hon vad som ska komma att bli hennes livs kärlek. efter två år gifter de sig, de reser runt världen och är lyckliga. En söndag sitter Nathalie och läser en bok av en rysk författare när hennes man Francois säger att han ska gå ut och jogga och viskar något i hennes öra, hon minns inte vad. När hon senare slumrat till och vaknar av att telefonen ringer förändras hennes liv för alltid, hennes man har blivit påkörd under sin joggingtur. Nathalie tror sig aldrig kunna älska igen efter sin makes död men när hon en dag kysser sin ganska fula och svenska kollega Markus börjar ett helt nytt liv öppnas upp för henne. 

Det här är så franskt och jag älskar franskt! Jag förstår varför förlaget Sekwa valt att ge ut den här, även om den är skriven av en man, för den dryper av samma känsla som Anna Gavaldas böcker och Igelkottens elegans av Muriel Barbery (som det dessutom hänvisas till i boken, stilpoäng herr Foenkinos!). Det är underbara karaktärer som är härliga på sina egna vis och som man älskar. Paris och Frankrikes landsbygd skapar den där fantastiska franska stämningen som man känner igen även om man aldrig ens varit i Frankrike. Det som ytterligare lyfter den här boken är de korta kapitlen mellan berättelsens kapitel som handlar om allt från låttexter till recept, de är helt underbara och blir lite som fotnoter till berättelsen i sig. 

Om man, som jag, väljer att lyssna på berättelsen som ljudbok så kan man ta del av en intervju med författaren efter bokens slut. Det som jag tyckte var lite spännande var just hans förklaring till att den här karaktären Markus är svensk och det förklarade han med att folk är melankoliska i Sverige och att man skämtar om svenskar i Frankrike. Han tog helt enkelt en lista över vilka som är mest deprimerade i Europa, det visade sig vara svenskarna, och bestämde sig för en svensk. Ett ganska lustigt perspektiv, får man väl säga när man bor i Sverige, men det funkar ju fint i boken. 

Recex från A Nice Noise

Köp ljudboken här eller här (eller som pappersbok här eller här). 

Kommentarer

  1. Ha ha, okej det var ju inte det mest smickrande man kunde skriva om svenskar, men jag förlåter honom...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…