Fortsätt till huvudinnehåll

Det blir nog inte äckligare än så här

Getingfabriken - Iain Banks

Frank är 17 år gammal, nästan vuxen men på många sätt fortfarande ett barn. Hans storebror Eric sitter på en vårdanstalt men har lyckats rymma. Frank finns inte på pappret, han existerar inte i några databaser hos staten. Han bor med sin pappa på en skotsk ö, en liten ö som de äger. På fritiden är han gära ute och super med sin vän, dvärgen Jimmy, och sysslar med en del makabra saker ute på ön.  Frank har dödat tre personer, vilket ingen vet om, redan innan han var tio år gammal men det är inget han sysslar med längre, nu sysslar han med djuroffer. 

Och det här är äckligt. Det är i stil med American Psycho fast utan prestigen och sexet, kvar är bara våld och äckel. Vi pratar alltså om någon som lurar sin lillebror att slå på en bomb så att han sprängs och en 5-6-årig pojke som lägger en giftorm i ett annats barns benprotes så att barnet blir biten till döds. Den ena makabra saken efter den andra avslöjas från Franks barndom i takt med att hans bror Eric rymt och ringer hem och beter sig allmänt vansinnigt. För er som inte klarar av våld mot djur så ska ni inte läsa den här boken utan en varning, det är en och annan kanin som sprängs och dylikt. 

Jag tycker att det är otroligt bra. Man borde skämmas för att gilla det här äckliga, men jag står för det. Vad är det då som man egentligen tycker är bra? Jag har en teori om att det är så otroligt oförutsägbart, i alla fall kan inte jag föreställa mig vad psykopaten ska hitta på här näst, så att man blir fascinerad av det fenomenet att vara garanterad en överraskning på varje sida. När man tror att man har grepp om svinet så kommer det nåt helt nytt som man aldrig hade kunnat tänka sig. 

Det ska anmärkas att den här boken kom ut 1984, alltså flera år före American Psycho så Banks kan omöjligt vara inspirerad av den sistnämnda. Det är en bok som lätt håller än idag och jag tycker att det är fantastiskt att den nu ges ut på nytt på svenska. 

Recensionsbok från Modernista

Köp boken här eller här


Kommentarer

  1. Jag hade missat att den kommer i nytryck, den har länge funnits på listan med böcker att läsa!

    SvaraRadera
  2. Nu har jag inte lusläst din rec eftersom jag vill läsa boken. Alltså jag ska läsa den. Både boken och din rec. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs den! :D Jag avslöjar inte särskilt mycket i recensionen heller, men jag är precis som du

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…