Fortsätt till huvudinnehåll

Den vita frun - Frida Skybäck

Den vita frun utspelar sig i Sverige i slutet av 1700-talet. Maria är kammarjungfru åt fröken Juliana, så när Juliana och hennes mor blir inbjudna till det vackra Borgeby slott är det självklart att Maria följer med. På Borgeby slott residerar familjen Rosenhielm, som gör allt för att utåt sett verka välbärgade medan de i själva verket är på väg att bli helt ruinerade. Besöket blir inte riktigt som Juliana och Maria tänkt sig - det visar sig att familjen Rosenhielm haft dolda avsikter med att bjuda dem att besöka slottet. Maria tycker sig dessutom känna en oförklarlig närvaro, och någon besöker hennes kammare om natten när hon sover. Saker och ting blir inte mindre komplicerade när Maria börjar inse att hon fått känslor för unge herr Rosenhielm.

Detta är en spännande historia. Särskilt spännande är de avsnitt med dagboksanteckningar skrivna av en ung kvinna ett par decennium innan Juliana och Marias besök på Borgeby slott. Vem är hon egentligen, och vad har hon för koppling till de händelser som utspelar sig på slottet nu?
Miljöbeskrivningarna är väldigt trovärdiga, och eftersom Frida Skybäck är historialärare har hon säkerligen god insikt i hur det faktiskt var i Sverige under sent 1700-tal. Detta gör historien än mer intressant för mig, jag lägger märke till detaljer som kläder och språkbruk som känns väldigt äkta.

Frida Skybäck har även skrivit en roman som heter Charlotte Hassel, som kom ut 2011. Jag känner definitivt att jag vill läsa även den, eftersom jag gillade Den vita frun. Har någon läst Charlotte Hassel, och vad tyckte ni i så fall?

Om ni blir sugna på att läsa Den vita frun så kan ni köpa den här eller här.

Tack till Frank Förlag för recensionsboken!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo