Fortsätt till huvudinnehåll

Sommarhuset - Anna Fredriksson

Eva är i 40-årsålder, hennes son har precis flyttat hemifrån och hon arbetar som lärare. Hennes mamma har precis gått bort och hon tvingar således återuppta kontakten med sina två yngre syskon för att besluta vad de ska göra med huset i skärgården. Syskonen vill sälja, Eva vill flytta dit. 

Sommarhuset är en lättläst berättelse som har sina djup. Det finns en underliggande spänning som driver läsaren framåt då man inte riktigt vet varför mamman dött, varför syskonen inte längre pratar med varandra och vad som ska hända med huset. Det förflutna pusslas ihop bit för bit och bilden av den här sargade familjen blir allt klarare. Det finns även en hel del humor och en hel del trassliga men trovärdiga relationer. 

Dock kan jag inte säga att jag direkt kände något för någon av karaktärerna. De kändes lite platta och tafatta. Det sker liksom aldrig någon hissnande omvändning i någons världsbild och jag tycker nog inte riktigt att någon är värd det där sommarhuset. 

Köp boken här eller här.   





Kommentarer

  1. Har med läst boken. Var väldigt lättläst. Hade en bra story som många kan känna igen. Arvstvister.
    Jag kan inget än att hålla med dg om vad du tyckte om sen. För jag fick samma känsla som du.

    SvaraRadera
  2. Böckerx3/Metta15 juli 2012 17:44

    Xenia: Alltid skönt att man inte är ensam om vad man tycker :)

    SvaraRadera
  3. blogg_bohemen16 juli 2012 15:56

    Och jag som älskade den boken! :) Särskilt mycket kände jag för huvudpersonen, även om hon också irriterade mig.

    SvaraRadera
  4. Böckerx3/Metta18 juli 2012 18:52

    Bohemen: Hehe ja alla kan ju inte gilla allt :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo