Fortsätt till huvudinnehåll

Alltid du - Pernilla Alm

Caroline är lyckligt gift med Mårten, de har två underbara barn och de har ett hus som de älskar. En dag stöter hon ihop med sin ungdomskärlek Adam som dumpade henne för 15 år sedan och gamla minnen kommer upp till ytan. De bestämmer sig för att umgås då båda är föräldralediga men det blir allt mer komplicerat då Adams fru Nettan vill träffa Caroline med familj och då hon till och med föreslår att Caroline ska börja jobba på Nettans och Adams firma. Inbillar hon sig den där glimten i Adams blick eller  menar han något? Vill hon riskera sitt äktenskap för en ungdomskärlek som aldrig fullt fick blomma ut?

Pernilla Alms debutbok är en lättläst berättelse. Det är inga krångliga perspektivbyten eller tidshopp utan hon berättar historien från början till slut. Språket är enkelt och vardagligt med mycket dialog. Ibland kan jag känna att berättelsen är något för berättande, alltså att allt uttalas och att inte så mycket sögs mellan raderna, vilket kan vara lite tröttsamt som läsare, det är trots allt i läsarens fantasi som berättelsen ska komma till liv. 

Det som verkligen lyfter boken är så klart berättelsen i sig. Den är modern och den är nu och den innehåller något som större delen av mänskligheten erfar varje dag, nämligen relationer. Pernilla lyckas fånga det där som är kärnan, hitta den där balansen mellan kärlek, konflikter, självkänsla, kompromisser och allt annat som hör till. Pernilla har helt enkelt lyckats skapa trovärdiga karaktärer med trovärdiga relationer och problem. Man kan inte annat än dras med i den här medelålderskrisen, om man nu får kalla det så, och det både kittlar och gör lite ont i maggropen av den här kärlekshistorien. Det är svårt att skapa en trovärdig berättelse med karaktärer man sympatiserar med vare sig de gör rätt eller fel, men det tycker jag verkligen att Pernilla lyckats med. 

Pernilla, du är på god väg att ta dig in i relationsromansförfattandet, svarva bort lite självklarheter, fokusera på de där små detaljerna som gör varje parrelation unik och sedan kommer du att vara i klass med våra fina svenska relationsromansförfattare så som Helena von Zweigbergk. 

Recensionsbok Från Printz Puplishing

Köp boken hos Adlibris, Bokus eller Fritzståhl









Kommentarer

  1. Åh, låter som en intressant story. Denna lånar jag gärna av dig vid tillfälle om jag får! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.