Fortsätt till huvudinnehåll

Jellicoe Road - Melina Marchetta

De första 50 sidorna fattade jag ingenting. Jag började om, läste om vissa sidor och fattade inte mer för det. Jag slutade läsa om och bestämde mig för att bara fortsätta och se om det artade sig. Det gjorde det. Helt plötsligt är jag inte längre det minsta förvirrad utan är helt inne i historien.

Taylor går på Jellicoes internatskola som ständigt är i territoriekrig med Jellisarna och kadetterna. Hon blev lämnat på 7-Eleven av sin mamma som 11-åring men har funnit en modersgestalt i Hannah som hjälper till på skolan. Taylor verkar ha ett förflutet med kadetternas ledare Jonah Griggs, hon tvingades se på när Eremiten valde att ta sitt liv och en seriemördare härjar i området. 22 år tidigare skedde en fruktansvärd bilolycka på Jellicoe road, kan den ha något med Taylors förflutna att göra?

Det är ett ganska avancerat nät av händelser som Marchetta bygger upp och läsarens slängs helt skoningslöst in i det någonstans mitt i, därav min förvirring i början. Jag är enormt fascinerad av hur hon vågat göra det samt att hon sedan lyckas reda ut alla trådar. Mitt i allt har hon också lyckats skapa karaktärer som får min fulla uppmärksamhet och känns genuina. 

Det är tragiskt, det är sorgligt, det är spännande och det är medryckande. Om ni är förvirrade i början så ha tålamod och fortsätt, ni kommer inte att ångra er!

Recensionsbok från X Publishing

Köp boken här eller här








Kommentarer

  1. Visst var den underbar :)

    SvaraRadera
  2. Eli: Ja men det är svårt att förhålla sig till hypade böcker känner jag, vet inte riktigt vad jag förväntade mig eller till slut tyckte :) får smälta det lite!

    SvaraRadera
  3. vad skönt att du säger precis det som jag tänkt! Jag är väldigt färvirrad. Jag började läsa den på engelska och trodde att det var engelskan som var svår, men nu förstår jag att så inte var fallet. Men bra, nu vet jag att jag ska fortsätta. Tack! :)

    SvaraRadera
  4. Maria: Hahaa ja varsågod! Undra varför man väljer att skriva så, det måste ju vara en del som tröttnar när de inte fattar nåt efter 50 sidor...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…