Fortsätt till huvudinnehåll

Vi måste prata om Kevin - Lionel Shriver

Idag skall vi tjejer i Skövde Bokcirkel träffas och diskutera boken Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver. Det var jag som valde boken i fråga, och här kommer även en liten recension av den. Det skall bli oerhört spännande att se vad de andra i bokcirkeln tyckte om boken!

Kevins mamma Eva har alltid, sedan Kevin föddes, anat att något inte är som det ska med pojken. När han ett par dagar innan sin sextonde födelsedag skjuter ihjäl sju elever samt två anställda på den skola han går på, blir Eva således inte särskilt förvånad - även om hon såklart blir chockad. Efter detta brutala och hänsynslösa dåd försöker Eva bygga upp sitt totalraserade liv igen. Under tiden skriver hon brev till sin före detta make tillika Kevins far Franklin. Hon ger sin version av Kevins uppväxt, om hur hon förgäves försökte få gehör för sina misstankar om sonens mörka natur.

Jag vet att jag tidigare har berättat om att jag har någon sorts fascination för brott, för ondska och för människans mörkaste sidor - mestadels handlar detta något makabra intresse egentligen om det mänskliga psyket och hur de personer som utför ondskefulla gärningar fungerar. Detta innefattar även de "school-shootings" som förekommer, inte bara i USA, men i stor majoritet där. Jag har bland annat läst mycket om Columbine, och om Eric Harris och Dylan Klebold som låg bakom denna massaker. När jag således läste om handlingen i Vi måste prata om Kevin kände jag direkt att jag ville ta med denna till bokcirkeln så att vi kunde diskutera både boken och ämnet.
När jag skrev på Facebook att jag hade läst boken var det en tjej som kommenterade att hon störde sig på mamman med skuldkänslorna och den naiva, godtrogna pappan som vägrar tro sin son om något ont. Jag håller med om detta, dock tror jag verkligen att det är meningen att man ska störa sig. Jag tror att Shriver vill att läsaren skall fundera kring detta. Kring hur det kommer sig att mamman från allra första sekunden i Kevins liv känner på sig att något är fel och att Kevin verkar vända sig ifrån henne redan som nyfödd. Är det i själva verket något som inte stämmer med pojken, eller känner han på sig moderns avståndstagande, hennes brist på känslor för sitt barn? Är Kevin född ond, eller blir han det på grund av den miljö han växer upp i? Vilken roll spelar Franklin i det hela, han som överöser pojken med kärlek och presenter och blängande anklagar sin hustru för att vara oförmögen att se Kevin som han verkligen är - en frisk och glad och helt normal liten kille. Är det ifrån detta dåligt fungerande samspel mellan föräldrarna som Kevin lär sig att manipulera sin omgivning?

Vi måste prata om Kevin är en fascinerande bok, jag hade svårt att lägga den ifrån mig och jag mer eller mindre sträckläste den. Det var den första bok jag läste av Lionel Shriver, och nu förstår jag verkligen varför hon är så omtalad. Boken känns brutalt ärlig, den förskönar ingenting, ändå är den vacker. Den är helt osentimental och väldigt saklig, och den ger en smärtsam läsupplevelse. Det finns otroligt mycket mer jag skulle kunna skriva om den, men jag tror att det bästa är att helt enkelt läsa den själv och bilda en egen uppfattning.

Vill du läsa boken? I så fall kan du hitta den här och här.


Kommentarer

  1. Lionel Shriver är fantastisk! Jag håller verkligen med om att det finns så mycket att diskutera om Kevin, varför han blev som han blev och gjorde det han gjorde. Jag tror också Shriver vill få oss att fundera och jag tror inte det heller finns en enda orsak till det.

    SvaraRadera
  2. Vad kul att du också har läst den! Jag läste just Priset man betalar och det är samma där, mycket tänkvärt om samhället i allmänhet och samhället i USA i synnerhet. Hon är verkligen en liten dam med starka åsikter och en stark röst och jag gillar det verkligen :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag:

- Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen)
- Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig)
- Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok)
- John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?)
- Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman)
- Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare)

Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen!

UPPDATERING:

Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människornas jord av…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.