Fortsätt till huvudinnehåll

Smultronbett - Barbara Voors

Molly är gift och har två barn. Hon är cellist, hennes man en världsberömd dirigent och de lever ett liv i lyx. Året före deras 15:e bröllopsdag, samma år som Molly fyller 40, börjar allt rasa ihop. De har glidit ifrån varandra, Molly ifrågasätter sitt liv, vår en medelålderskris, shoppar och har hetsiga kärleksaffärer. Hennes talang är kanske inte vad hon trott att den varit och hennes man lämnar henne för det 24-åriga barnflickan.  Samtidigt diskuterar två kända personer Mollys liv och hon får en beställning på en dödsmässa, precis som Mozart fick strax före sin död. 

Det handlar om åldrandet, det handlar om att leva med andra människor, det handlar om att ifrågasätta sin existens. Mollys man är alltid ute och reser, hon får ta ansvar för barnen själv. Det ger mig ångest. Ska man göra karriär? Ska man inte göra karriär? Vad måste man offra för det ena och det andra? Dagens I-landsproblem, man har så många val att man går miste om det mesta bara genom att fundera på det. 

Voors blandar spänningsmomentet med lappar i brevlådan och dessa hemliga samtal om Molly med vardagens bekymmer på ett bra sätt tycker jag. Jag tycker dock inte att boken är mycket av en thriller, utan mest en roman om den moderna människans, eller den moderna kvinnans, villkor.  

Parallellt med Mollys historia berättas även Mozarts historia kring hans sista verk Requiem, en beställning av en dödsmässa som han inte hann göra klart. Det passar oerhört bra ihop med Voors berättelse dels för att Molly och hennes man är just musiker av den klassiska skolan dels för att det verkar som att någon försöker skapa samma öde åt Molly med lappar och misstankar om förgiftning. Att jag sedan lyssnat på den som ljudbok med Voors själv som uppläsare där det dessutom spelas en del Mozart skadar ju inte. 

Köp boken här eller här som billig e-bok!







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.