Fortsätt till huvudinnehåll

Sämre kan man ha det!

Äntligen har jag fått lite läsro, och det finns väl inget att klaga på med den här utsikten?













Det är en hisnande vy man möts av varje gång man tittar upp från sin bok då man sitter med en frappuchino och har det gött utmed the bay trail. Det är faktiskt nästan lite svårt att hålla ögonen på boken...

Jag fattar inte hur jag ska kunna åka härifrån.

/Metta

Kommentarer

  1. den förnämligaste av läsplatser. fantastiskt!

    SvaraRadera
  2. Ser helt fantastiskt ut! /Therese

    SvaraRadera
  3. Åh, underbart! Vad avundsjuk jag blir nu. Soffan hemma med regnet mot fönstrerna kan liksom inte riktigt mäta sig.
    Fast du måste komma hem snart faktiskt, du är saknad.

    SvaraRadera
  4. Åh, Kindle på resa, så fantastiskt! Måste ta min lilla Kindlur och turista i New York sedan :)

    SvaraRadera
  5. sara: Nu är jag här :)

    Bokbabbel: Kindle var med hela tiden men kom inte upp så ofta :)

    Vad kassa bilderna blev när man la upp dem via blogg-appen i iPhone :(

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…