Fortsätt till huvudinnehåll

Borttappad - Shaun Tan

En pojke, som letar fynd till sin kapsylsamling, hittar en borttappad sak på stranden. Man vet inte riktigt vad det är för något och ingen vill riktigt kännas vid den. Pojken kan inte annat än försöka hitta den borttappade sakens egentliga plats i världen. 

Shaun Tan har i sin tredje bilderbok på svenska skapat en berättelse om att människor är väldigt upptagna, så upptagna att de bara ser sitt och sina. De som solar på stranden där saken hittas ser den inte, pojkens föräldrar ser den inte ens när den är intryckt i deras lilla vardagsrum. Det är alltså en ganska sorglig berättelse om en sak som inte hör hemma någonstans och som ingen verkar sakna eller bry sig om. Samtidigt är det en rolig berättelse, eftersom saken är helt gigantisk och dt blir näst intill komiskt när folk inte lägger märke till den. Det är en något surrealistisk berättelse där man själv hela tiden ser den här borttappade saken i bilderna men man vet inte riktigt vad det är. Men det är också en berättelse som värmer då pojken gör sitt yttersta för att hjälpa den borttappade saken. 

Bilderna i Tans bilderbok är som vanligt underbara. Det är så detaljerat och så många bilder att man kan sitta och stirra på samma sida länge. Här finns alltså gott om detaljer för ett barn att upptäck under en högläsning men öven massor för den vuxne läsaren. 

Berättelsen om den borttappade saken finns även filmatiserad i form av en 15 minuter lång kortfilm där Shaun Tan själv varit aktiv som bland annat regissör och producent. Filmatiseringen vann en Oscar för bästa animerade kortfilm 2011.

Köp boken här eller här

Recensionsbok från Kabusa Böcker







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.