Fortsätt till huvudinnehåll

ALMA-priset 2012 *uppdaterad*

Idag tillkännages årets ALMA-pristagare, priset till Astrid Lindgrens minne. Förra året uppmärksammade jag priset med en liten uppmaning som ni kan läsa om här

Och jag har faktiskt läst allihop:

När kommer bussen - Ryoji Arai, Japan, pristagare 2005. 
Bron till Terabitia - Katherine Paterson, USA, pristagare 2006
Torsdagsbarn - Sonya Hartnett, Australien, pristagare 2008. 

Jag har även läst förra årets pristagare, Shaun Tan, och hans Borttappad

Jag tänker inte ens försöka gissa på årets pristagare. Läsnörden i mig önskar så klart att det blir en författare, så att man kan läsa något av pristagaren, men jag blir så klart lika glad om det blir en organisation som jobbar för främjändet av barn och ungdomars läsning. 

UPPDATERING
Och vinnaren är...den nederländske författaren Guus Kuijer. Jag känner faktiskt inte till honom sedan tidigare, jag ska genast ta mig an För alltid vi två- så det så som är första delen i en serie om Polleke.







Kommentarer

  1. jag tyckerdet är himla spännane! Ska bli kul att se i eftermiddag vem/vilka/vad det blir!! Jubileum är det i år ocskå!

    SvaraRadera
  2. Bokomaten: Ja visst är det? Mitt i min lunch men jag får kolla på telefonen :)

    SvaraRadera
  3. Ja, jag kollade förstås och har också För alltid vi två -så det så, här på biblioteket. Oerhört intetsägade omslag som jag kommer få svårt att sälja till kidsen men är nyfiken på att läsa nu ändå.

    SvaraRadera
  4. Bokomaten: Ja riktigt tråkiga omslag, hoppas förlaget släpper nytt!

    SvaraRadera
  5. Jag läser inte särskilt mycket barn- och/eller ungdomslitteratur men det här priset är jag ändå intresserad av och jag ska se om jag hittar något av Guus Kuijer på biblioteket.

    SvaraRadera
  6. Ingrid: Det är ett mycket trevligt pris tycker jag :) Har gillat det jag läst hittills. Hoppas du hittade en bok

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…