Fortsätt till huvudinnehåll

Lucka 4 - 10 små negerpojkar

Bakom lucka nummer 4 i vår julkalender hittar vi en deckare skriven av Agatha Christie. Boken publicerades för första gången år 1939. Originaltiteln som är tagen från en barnramsa, Ten little niggers, ändrades i början av 1940 till And then there were none av förklarliga skäl. På svenska hette boken Tio små negerpojkar fram till år 2007 då bokförlaget Bonniers beslutade att den istället skulle heta Och så var de bara en. Boken har ett spännande upplägg; 10 personer som aldrig träffats bjuds in till en liten ö. Ingen av dem känner arrangören Mr Owen. Gästerna möts av Mr och Mrs Rogers som är anställda för att sköta om huset och gästerna, och vid middagen upptäcker de att tio porslinsfigurer föreställande mörkhyade pojkar står på bordet. En efter en försvinner porslinsfigurerna; och varje gång en sådan försvunnit dör någon av gästerna på ett mystiskt sätt. Alla misstänker varandra.

Boken har filmatiserats ett flertal gånger, men jag har varken läst boken eller sett någon film. Har ni?



Kommentarer

  1. Jag läste ju den i min påskdeckarutmaning :D

    SvaraRadera
  2. jag läste den på engelska i skolan. det var den boken som fick mig att frivilligt börja läsa böcker som tonåring!

    SvaraRadera
  3. Det är en av de få ljudböcker som jag lyssnat på. Jag var väl 11-12 år och för sjuk för att kunna läsa själv. Min morbror grävde fram Tio små negerpojkar på kassett och det var faktiskt ganska mysigt.

    SvaraRadera
  4. Metta - just det, nu minns jag!

    Myylis - det låter ju lovande, en riktigt bra bok då antar jag? :)

    Nathalie - hm, jag kanske till och med skulle försöka hitta den som ljudbok - jag har ganska nyligen blivit ljudboksfrälst :)

    SvaraRadera
  5. den läste jag för läge sedan en natt ensam på mitt hyresrum och jag minns hur det kröp i hårrötterna.

    SvaraRadera
  6. ja, det var ju ett par år sen, men jag minns den som väldigt bra :-)

    SvaraRadera
  7. Jag planerar att se filmen också, men jag vill helst läsa boken först vilket min man tycker är lite jobbigt för han vill se filmen nu på en gång och inte om ett par månader eller så. :P Fast jag föredrar att läsa en bok innan jag ser den filmatiserade versionen, för jag vill inte veta hur boken kommer sluta. Det känns av någon anledning värre än att veta hur en film kommer sluta - jag kanske är lite konstig men så tycker jag, haha. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Julkalenderbloggstafetten Lucka 5

Sanningen om fallet Harry Quebert - Joël Dicker

Författaren Marcus Goldman har skrivkramp och ett överhängande hot om stämning från förlaget om han inte kommer in med ett manus omgående. Samtidigt hittas kvarlevorna efter Nola Kellergan efter 33 år i författaren Harry Queberts trädgård. Harry är före detta lärare, mentor och god vän till Marcus som bestämmer sig för att åka till den lilla staden Aurora och reda ut händelserna kring Nolas försvinnande och död. Harry verkar ha haft en relation med Nola som var blott 15 år gammal men det verkar varit äkta kärlek. Har Harry mördat Nola? Eller var det någon av alla de andra männen hon verkar haft en relation med? Vad är det för mörka hemligheter Nola burit på? Och hur lämpligt är det att Marcus gör sin egen utredning samtidigt som han skriver boken om händelserna, Sanningen om fallet Harry Quebert?
Det finns dussindeckare om handlar om poliser, det finns spänningsromaner som får läsaren att hålla andan av tempot, det finns mörka thrillers…