Fortsätt till huvudinnehåll

Eldvittnet - Lars Kepler



Denna bok är nummer tre i serien skriven av Lars Kepler, de två första heter Hypnotisören och Paganinikontraktet. En ung kvinna hittas brutalt mördad på en sluten anstalt för tjejer med destruktivt beteende. Hon ligger på rygg med händerna över ansiktet, som om hon lekte någon lek, eller som om hon försökte skydda sig själv från att se något otäckt. En av de andra intagna på anstalten, en snäll och tillbakadragen flicka, är försvunnen. Mordvapnet ligger i hennes säng och hon blir snart misstänkt för mordet. Joona kallas in för att övervaka utredningen och brottsplatsen, och finner sig snart involverad i en utredning av ett fall som ter sig mer och mer underligt - särskilt när han kommer i kontakt med Flora, ett medium som verkar veta saker om fallet som ingen annan än polisen kan veta...

Som jag har väntat på att få läsa denhär boken - och så sträckläste jag den inom ett dygn. Nu väntar jag redan på nästa bok, dethär är så bra! Storyn är otroligt välskriven, det känns så äkta på något sätt. Den tar många oväntade vändningar och vid ett par tillfällen sitter jag och gapar som en fågelholk av chock och förvåning. Om du gillar spänning så är detta verkligen en bok för dig.

Boken finns att köpa här och här.

Recensionsbok från Albert Bonniers Förlag.


Kommentarer

  1. Den här lär bli mitt nästa mp3-boksinköp eller är den för obehaglig att lyssna på? De tidigare har legat på gränsen.

    SvaraRadera
  2. Hm, jag skulle nog vilja säga att den ligger på ungefär samma nivå som de föregående två. Den är åtminstone inte mer otäck :)

    SvaraRadera
  3. Då är det väldigt troligt att det här blir min nästa ljudbok :-). Jag får se till att lyssna klart på nuvarande bara... Tyvärr går det lite segt.

    SvaraRadera
  4. Jag har precis börjat lyssna på ljudböcker mer regelbundet jag med, har kommit på att det är grymt när man kör bil och promenerar hundar - det blir minst sagt lite tjatigt med musik jämt.
    Vilken lyssnar du på nu?

    SvaraRadera
  5. Jag lyssnar för att även kunna tillgodogöra mig böcker när jag går eller gör hushållssysslor (och ibland i bilen). Allt för att hinna med lite fler böcker.

    Just nu lyssnar jag på Röd snö av Thomas Ringstedt. Den är ok men inte mer än så.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…