Fortsätt till huvudinnehåll

Svart Flicka, Vit Flicka - Joyce Carol Oates

Handlingen i boken Svart flicka, vit flicka utspelar sig under 70-talet på Schuyler College i USA. Generva Meade (kallad Genna) är en vit flicka vars farfarsfar en gång grundade skolan. Hon blir rumskamrat med en mörkhyad flicka vid namn Minette Swift. Genna vill hemskt gärna att de två skall bli nära vänner, men Minette är mycket misstänksam och håller sig på sin kant. Det hela utvecklas nästan till en besatthet från Gennas sida; ju mer Minette drar sig undan, desto större blir Gennas önskan om en nära vänskap dem emellan.
Minette börjar bli utsatt för vad som förefaller vara rasistiska trakasserier, och längre fram övergår dessa trakasserier i rena hot. Till att börja med har Genna stor medkänsla med Minette och försöker hjälpa henne så gott hon kan, dock börjar hon snart misstänka att dessa trakasserier inte alls är vad de verkar vara.

Jag har lite blandade känslor för denna bok. Stundvis är den mycket bra men ofta känner jag att den svävar ut i alltför detaljerade beskrivningar om sådant som inte verkar ha någon relevans för själva storyn. Den tar upp en hel del viktiga ämnen; mänskliga rättigheter och rasism bland annat, och den målar upp en bild av hur det amerikanska samhället såg ut efter Vietnamkriget - detta tycker jag att Joyce lyckas bra med. Den är dessutom stundvis riktigt spännande; man får veta redan av baksidetexten att Minette är död och att hon dog på ett fruktansvärt sätt, vilket gör att man hela tiden vill läsa vidare, man vill veta vad som händer med henne. Vissa partier i boken kunde dock ha hoppats över helt - jag ska villigt erkänna att jag då och då bara skummade igenom texten tills det blev intressant igen.

Har någon av er läst denna bok? Vad tyckte ni?

För er som inte har läst den men är intresserade av att göra detta, finns den att köpa här.


Kommentarer

  1. Jag såg den på Myrorna i helgen men la ner den igen. Var kanske dumt för nu blev jag sugen på att läsa den.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.