Fortsätt till huvudinnehåll

Svart Flicka, Vit Flicka - Joyce Carol Oates

Handlingen i boken Svart flicka, vit flicka utspelar sig under 70-talet på Schuyler College i USA. Generva Meade (kallad Genna) är en vit flicka vars farfarsfar en gång grundade skolan. Hon blir rumskamrat med en mörkhyad flicka vid namn Minette Swift. Genna vill hemskt gärna att de två skall bli nära vänner, men Minette är mycket misstänksam och håller sig på sin kant. Det hela utvecklas nästan till en besatthet från Gennas sida; ju mer Minette drar sig undan, desto större blir Gennas önskan om en nära vänskap dem emellan.
Minette börjar bli utsatt för vad som förefaller vara rasistiska trakasserier, och längre fram övergår dessa trakasserier i rena hot. Till att börja med har Genna stor medkänsla med Minette och försöker hjälpa henne så gott hon kan, dock börjar hon snart misstänka att dessa trakasserier inte alls är vad de verkar vara.

Jag har lite blandade känslor för denna bok. Stundvis är den mycket bra men ofta känner jag att den svävar ut i alltför detaljerade beskrivningar om sådant som inte verkar ha någon relevans för själva storyn. Den tar upp en hel del viktiga ämnen; mänskliga rättigheter och rasism bland annat, och den målar upp en bild av hur det amerikanska samhället såg ut efter Vietnamkriget - detta tycker jag att Joyce lyckas bra med. Den är dessutom stundvis riktigt spännande; man får veta redan av baksidetexten att Minette är död och att hon dog på ett fruktansvärt sätt, vilket gör att man hela tiden vill läsa vidare, man vill veta vad som händer med henne. Vissa partier i boken kunde dock ha hoppats över helt - jag ska villigt erkänna att jag då och då bara skummade igenom texten tills det blev intressant igen.

Har någon av er läst denna bok? Vad tyckte ni?

För er som inte har läst den men är intresserade av att göra detta, finns den att köpa här.


Kommentarer

  1. Jag såg den på Myrorna i helgen men la ner den igen. Var kanske dumt för nu blev jag sugen på att läsa den.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…