Fortsätt till huvudinnehåll

Skräck- boken som Gud glömde - Mattias Lindeblad

Ronny Svensson berättar om sitt förhållande, sin fascination och sin kärlek till skräck i sitt förord till Mattias Lindeblads nya bok Skräck - boken som Gud glömde, vilket lite sätter ribban för vad som komma skall. Det handlar om olika perioder i hans liv, olika medier, vad som påverkat honom och vad som kanske inte imponerat lika mycket. Med det sagt kan vi inte annat än förbereda oss på en nostalgisk tripp genom skräckens historia i så väl bokvärlden som filmvärlden och andra medier. Och det är så klart fantastiskt roligt och underhållande. 

Man kan antingen läsa boken från pärm till pärm eller använda den för att få inspiration och tips. Det är inte någon träig uppslagsbok eller någon kronologisk lista utan en salig blandning av allt. Det finns så klart fakta om diverse skräckiga saker, intervjuer med skräckrelaterat folk och en massa roliga anekdoter, som till exempel den här om Stephen King:

Den 19 juni råkade Stephen King ut för en fruktansvärd bilolycka. Han blev 
påkörd bakifrån och hamnade på intensivvårdsavdelningen med skallskador, 
punkterad lunga, krossat ben och bruten höft. Kings advokat köpte loss bilen 
som mejat ned honom för att händelsen inte skulle göra den till ett makabert 
auktionsobjekt på eBay. Utan författarens vetskap gick kärran till skroten, 
vilket gjorde honom mycket besviken. Efter sitt tillfrisknande hade han 
nämligen sett fram emot att få demolera den med en hacka. (s. 61). 

Det finns många fina bilder och jag älskar de små illustrationerna, gjorda av Henrik Lange, som är som små karikatyrer. Jag som boknörd tycker så klart att filmmediet är lite överrepresenterat, men det är helt okej. Jag har alltid älskat skräckfilm och blir så inspirerad på att se gamla favoriter och sådant jag har missat. Jag kommer garanterat att bläddra i den här boken varje gång jag ser eller hör något om en skräckis för att få mig lite mer information. Det här är nog den perfekta julklappen för såväl skräckfantasten som filmälskaren. 

Tyvärr måste jag säga att omslag och titel inte riktigt tilltalar mig, jag hade inte plockat upp den här boken i bokhandeln. Jag är inget fan av fotomontage utan hade nog intresserat mig mer av en enhetlig filmaffisch eller liknande. Undertiteln "boken som Gud glömde" känns lite för "been there, done that"-för min smak. Jag hoppas att ni andra där ute inte är lika snabba att döma efter utsidan för det är en fantastisk bok. Omslag och titel gör den helt enkelt inte rättvisa. 

Köp boken här eller här

Recensionsbok från Semic







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…