Fortsätt till huvudinnehåll

Pojkarna - Jessica Schiefauer

De tre fjortonåriga flickorna Kim, Momo och Bella är bästa vänner. De sover över hos varandra och står enade mot de elaka pojkarna i skolan. Bella har ett växthus och hon är oerhört intresserad ad sina växter. Hon har tjocka trädgårdsböcker och köper växter från utlandet. En dag får hon en växt hon inte beställt och som hon inte känner till. Blomman tillverkar en nektar som flickorna dricker av och de förvandlas till pojkar. 

För visst har vi väl allihop någon gång funderat på hur det skulle kännas att vara det andra könet och vad man i så fall skulle göra om man fick chansen för en dag? Det är ett spännande tema och vad är inte bättre än att flickor i sina mest känsliga år får uppleva detta. 

Schiefauer har en tendens att lyckas beskriva det vardagliga på ett fenomenalt sätt med sitt underbara språk. Jag blir gång på gång indragen i enskilda stycken, men det håller inte riktigt hela vägen. Jag känner tyvärr inget för karaktärerna och tycker ärligt talat att eskapismen till den manliga världen känns rätt konstig. Föräldrarna och de riktiga pojkarna känns ointressanta och statiska, flickorna är dock mer intressanta. Boken är mörk och visst känner jag igen mig i dessa identitets- och uppväxtbekymmer men det funkar helt enkelt inte för mig fullt ut. 

Köp boken här eller här. 

Boken är nominerad till Augustpriset i kategorin bästa Barn- och ungdomsbok 2011







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo