Fortsätt till huvudinnehåll

Har ni provat det nya formatet?

Förra året kom det ut några böcker i pytteformat, däribland Anna Gavaldas bok En dag till skänks, som var en slags inbunden bok som är mycket mindre än en pocketbok. Här ser ni den tillsammans med Ajvides Lilla stjärna då jag fick båda dessa i födelsedagspresent förra året av min käraste sambo:




Det senaste nu är dock en minibok, stor som en iPhone ungefär, där texten är tryckt i liggande format. Dessa kallas flipbacks och har gjort succé i bland annat Frankrike och Holland. Det finns ännu inga titlar på svenska, men nu finns det några på engelska. Nu undrar ju jag självklart om någon av er testat det här formate
t? Är det bra? Det blir ju väldigt många sidor, En dag ligger till exempel på 720 sidor.

Ni kan läsa mer om formatet här och så går det att beställa de engelska böckerna hos Adlibris.


Kommentarer

  1. Henrik har läst många böcker av Ajvides och tycker dom är väldigt bra. Han försöker få mig att läsa dem. Men efter det han berättat om dem så tror jag att jag skippar då de antagligen skulle ge mig mardrömmar i årtionden framöver. Hoppas du har en bra semester:)

    SvaraRadera
  2. Erika: Ja man ska inte läsa dem ensam och när det är mörkt ute iaf :) Jag har det fint, hoppas du hade en fin semester du med!

    SvaraRadera
  3. Själva idén är inte helt ny. DN Förlag testade ett liggande format med argumentet att det skulle underlätta läsandet i kollektivtrafiken för en sisådär drygt 10 år sedan (om jag minns rätt...).

    Enda anledningen till att jag kommer ihåg det överhuvudtaget är att jag känner personen som kom på det, & vars kompis/kollega/sumink senare snodde idén & sålde in det till DN.

    Tror inte det var så många titlar som faktiskt testades så däremot. Oh well, apropå värdelöst vetande då :)

    we are defended!

    /Calle

    SvaraRadera
  4. Calle: Tack för denna fantastiska anekdot, som alltid :)

    SvaraRadera
  5. Jag förstår nog inte poängen. Är det att det är smidigare att läsa!? Är det så stor skillnad? Nja, jag blir inte överdrivet sugen...

    SvaraRadera
  6. påhittade nöjen: Nej jag förstår inte riktigt heller, som sagt.

    Hannele: Ja de är ju något mindre, kanske är det behändigare.

    SvaraRadera
  7. Hmm funderar över om det egntligen *blir* så mycket behändigare? Den blir ju mindre i format, men måste uppenbarligen bli mycket tjockare, och vad har man då tjänat? Vi får väl se hur stort det blir, det är värt att testa iaf!

    SvaraRadera
  8. Marith: Och kanske att texten blir väldigt liten?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Julkalenderbloggstafetten Lucka 5

Sanningen om fallet Harry Quebert - Joël Dicker

Författaren Marcus Goldman har skrivkramp och ett överhängande hot om stämning från förlaget om han inte kommer in med ett manus omgående. Samtidigt hittas kvarlevorna efter Nola Kellergan efter 33 år i författaren Harry Queberts trädgård. Harry är före detta lärare, mentor och god vän till Marcus som bestämmer sig för att åka till den lilla staden Aurora och reda ut händelserna kring Nolas försvinnande och död. Harry verkar ha haft en relation med Nola som var blott 15 år gammal men det verkar varit äkta kärlek. Har Harry mördat Nola? Eller var det någon av alla de andra männen hon verkar haft en relation med? Vad är det för mörka hemligheter Nola burit på? Och hur lämpligt är det att Marcus gör sin egen utredning samtidigt som han skriver boken om händelserna, Sanningen om fallet Harry Quebert?
Det finns dussindeckare om handlar om poliser, det finns spänningsromaner som får läsaren att hålla andan av tempot, det finns mörka thrillers…