Fortsätt till huvudinnehåll

Fria män - Halldór Laxness


Bjartur har, efter många år hos en storbonde, äntligen köpt egen mark. Han bygger sig en gård, som han kallar Sommarhus, gifter sig med en kvinna och har några får att sköta om. Han är numera en självständig man, en fri man. Det är dock lättare sagt än gjort, frun är nervklen, det är mycket sjukdom och död, fåren har mask och springer bort och så sägs det att det finns ett spöke på gården.
Vilken fantastisk bild Laxness målar upp av det tidiga 1900-talets isländska landsbygd. Islänningar har mycket respekt för naturen och Laxness gör den grymma isländska naturen levande i sina poetiska skildringar. Karaktärerna är oerhört dynamiska men ingen av dem är särskilt sympatiska. Jag vet ärligt talat inte om jag ska avsky eller tycka synd om Bjartur, denne envise man som står fast vid sin sak hur illa det än går för honom. Han bryr sig mer
om sina får än sig själv, sin fru och sina barn vilket naturligtvis leder till svält och sjukdomar.


Litteratur har en avgörande roll i boken. Karaktärerna, inte minst Bjartur själv, älskar att läsa upp dikter ur minnet eller komma på egna vid speciella tillfällen. Laxness är själv en god poet och har skrivit fantastiska dikter som läsaren får ta del av som karaktärernas egna. Det finns även ett och annat inslag av kristendom, men folket på den isländska landsbygden sätter gärna sin tilltro till naturen.


Boken är skriven på tidigt 30-tal, alltså ganska nära i tiden för när berättelsen utspelar sig, men det känns som att Laxness visste att folk från andra kulturer och även vi i framtiden skulle läsa den. Den är skriven på ett sätt som gör att någon som inte vet något om livet för hundra år sedan på den isländska landsbygden enkelt kan sätta sig in i situationen. Man får även uppleva en tid då allt fler väljer att flytta in till städerna, vissa även till Amerika, vilket skapar en intressant rivalitet mellan stad och landsbygd. Man kan även känna av en begynnande globalisering så Bjartur försöker köpa en isländsk bok, men allt de har är utländska verk. Det märks även av efter första världskriget då det blir större efterfrågan på fisk och fårkött från utlandet och det börjar gå mycket bättre för Islands ekonomi.

En stor eloge till översättaren av den nya svenska utgåvan, Inge Knutsson, som hittat ett fantastiskt språk att locka den svenske läsaren med. Jag myser riktigt ordentligt över alla härliga lagom gamla uttryck som gör berättelsens tidsplan trovärdigt.

Köp boken här eller här.











Kommentarer

  1. S-S: Tackar :D la även upp ett inlägg på www.enbokcirkelföralla.se.

    SvaraRadera
  2. Nu är jag verkligen sugen på boken. Ska läsa den i september, har jag tänkt, när jag ska resa till och vara i Göteborg. Då blir det bra med en e-bok.

    SvaraRadera
  3. Bokmania: Ja jag läste den på min Kindle, funkade hur bra som helst. Och den räcker länge för den tar tid att läsa :)

    SvaraRadera
  4. Mycket fin recension, säger jag också. Den lockar verkligen till läsning- och jag ska se till att låna så småningom. Det är spännande att följa din isländska "turné".

    SvaraRadera
  5. Ingrid: Tack snälla! Jag misstänkte faktiskt att du skulle gilla det :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.