Fortsätt till huvudinnehåll

Bättre sent än aldrig?

Amy Harper Bellafonte is six years old and her mother
thinks she's the most important person in the whole
world. She is. Anthony Carter doesn't think he could ever
be in a worse place than Death Row. He's wrong.
FBI agent Brad Wolgast thinks something beyond
imagination is coming. It is.

Ja en hel del av er har redan gissat rätt, jag har börjat läsa boken som självaste Stephen King tycker är "enthralling". jag har slutligen börjat läsa Justin Cronins The Passage.

Jag har dock något delade känslor inför att läsa en bok på 960 sidor, har nu bara 900 sidor kvar. Jag läser den samtidigt som jag läser en annan bok, och det kanske är det man måste göra? Och varför har jag inte läst den än? Jag förhandsbeställde den när den engelska pocketen kom redan en månad i förväg, men ja, det är längden som avskräcker men nu är jag igång!

Så om ni undrar om jag dött eller slutat blogga så är svaret troligen "Nej, jag läser fortfarande The Passage".










Kommentarer

  1. Var lugn, du kommer inte att dö av utmattning. När du läst lite till kommer du att vara fast och tycka att ett par hundra sidor till hade inte varit så farligt :-)

    SvaraRadera
  2. Emma: Ja det går faktiskt oväntat snabbt att läsa :D

    SvaraRadera
  3. Haha! Eller också kan man klämma in kortisar emellan på typ 100 sidor. Brukar jag göra när jag känner att en bok är för lång och jag blir lite stressad över att jag inte hunnit läsa 10 böcker på samma tid.
    :)

    SvaraRadera
  4. Lingonhjärta: Ja men visst är det så. Jag blir riktigt rastlös när det går långsamt.

    SvaraRadera
  5. Mmmm...jag med. Jätterastlös! Det här med att njuta av läsningen förstörs liksom om man har 120 böcker som väntar på en :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…