Fortsätt till huvudinnehåll

Läsrapport juni 2011


Just Kids - Patti Smith
Sommaren jag blev vacker - Jenny Han
Short girls - Bich Minh Nguyen
Torsdagsbarn - Sonya Hartnett
The instigators - David Wolman
Undantaget - Christian Jungersen

6 böcker, 1760 sidor.

Sämst månad hittills och under all kritik. Jag vet inte vad som hänt.

Utfallet gällande boknyårslöften:

-Jag har redan i år kommit upp i 12 nya författare, har inte läst någon av månadens författare förut.
-Ingen bok läst på isländska
- Läsa hundra böcker - Uppe i 57 i år. Jag hoppades på 50 vid halvårsskiftet så det är ju på gränsen.
-Kontinenter: Europa, Nordamerika, (Asien) och *trumvirvel* Oceanien! Afrika kvar då.
-Nordiska författare: Inte en enda svensk, men äntligen en dansk. Utmaningen Nordiska författare är därmed avklarad.
-Lyrik/dramatik: nix
-Olika genre: ungdomsbok, thriller, biografi, reportage

Kommentarer

  1. Äh, läsa hundra böcker klarar du nog. Juni var en dålig läsmånad, end of story. Nu går vi vidare med friska tag, du har ju dessutom semester din fräckis :)

    SvaraRadera
  2. Bokbabbel: Ja jag har itne semester förrän i slutet av juli så det blir nog inte mycket den här månaden heller :( Har dessutom precis påbörjat en väldigt svår bok så den lär ju ta en stund. Men jag får ta ett par tunnisar sen kanske ;)

    SvaraRadera
  3. Vad som hänt? DOCTOR WHO HAR HÄNT!

    *dodo-do-dom, dodo-do-dom, dodo-do-dom, dom-dom*

    SvaraRadera
  4. calle: Ja det kan jag ju skylla en del på *bankar i bordet i takt*

    SvaraRadera
  5. Haha, Doctor Who stal min läslust i vintras! Det är något med den serien och ens (brist på) läsning, alltså.

    SvaraRadera
  6. Anna: Och brist på det mesta annat också känns det som :)

    SvaraRadera
  7. Sex böcker, det blir en var 5 dag. Inte så dåligt. Sett över ett år blir det 73 böcker. Skulle jag vara nöjd med.

    SvaraRadera
  8. Mimmimarie: Ja det är helt ok med tanke på urstressigt jobb, börjar springa och sett på tv-serier. Men inte lika bra som de bästa månaderna med 13 böcker :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…