Fortsätt till huvudinnehåll

Göra gott - Trude Marstein

Peter och Karoline har haft en affär men när hon väntade sitt fjärde barn avslutade hon den. Sex år senare fyller hon 50 år och Peter är på väg tillbaka till sitt gamla jobb på stadens största företag, där även Karoline arbetar. Peter kommer in till staden med tåg och Karoline försvinner från sin 50-årsfest. Mellan dessa två händelser får läsaren möta över 100 personer i staden. 

Jag måste säga att den här boken skrämde mig. Över hundra karaktärer och dessutom inga styckesindelningar i de ibland 6-7 sidor långa avsnitten. Den var svår och det gick långsamt att läsa men det var långt ifrån tråkigt. 

Det är som sagt korta avsnitt för varje person och övergångarna sker genom att den ena personen på något sätt kommer i kontakt med nästa. Det kan handla om att det är ett par som är på samma plats, men det kan även ske via ett telefonsamtal, att de möts i snabbköpskassan, att de är på samma pub, eller att den första sett nästa person genom sitt fönster. Det är inte så många karaktärer som är återkommande som berättare, däremot är situationer återkommande där man då för följa en annan persons synvinkel på samma händelse. 

Vad är det då som driver läsaren att fortsätta läsa om det inte är någon karaktär att följa eller någon specifik händelse det handlar om? Jag tycker helt klart att spänningen av att få veta vem man ska följa härnäst räcker gott och väl för att man ska vilja läsa ett stycke till innan man måste släcka lampan. I vissa fall vet man redan på första meningen vem man följer, men ibland är man helt i det okända eftersom det hela tiden är en jagberättare och vem denne är avslöjas först när man antingen känner igen situationen om den varit med tidigare eller när någon tilltalar personen i fråga. Ibland vet man ju inte ens om det är en man eller kvinna, för författaren räds inte att ta in homosexuella relationer. 

En annan sak som får läsaren att fortsätta är så klart att det händer väldigt mycket i den här staden. Det kan vara ett par som kommer ut från ett hotellrum och man får reda på att de är gifta, men inte med varandra, det kan vara ett par homosexuella män som försöker skaffa barn med en tjej, men det kan också vara så enkla saker som en stackare som åkt på magsjuka. 

Jag tycker att det här är hur kul som helst. Det är förvånansvärt enkelt att följa med i alla byten och återkommande situationer även om det är långsam läsning. Ska man säga något negativt så skulle det väl vara längden på boken. Det funkar inte riktigt i 400 sidor utan efter kanske 250-300 börjar det kännas lite upprepande. Vi har läst boken i Skövde bokcirkel så det ska bli spännande att diskutera den. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…