Fortsätt till huvudinnehåll

Häxmästaren (Legenden om Morwhayle del 1) - Peter Bergting

Arteil Krill är 15 år och bor med sin pappa i den lilla byn Gopnyk. Han tränar svärdsteknik med en tränare som hans pappa anlitat men han vet nog inte riktigt varför. En dag hittar han ett magiskt svärd som leder till att han måste fly. Hans tvillingsyster, som försvann 10 år tidigare, kommer och hämtar honom genom en portal och de beger sig till en parallell värld, mot staden Morwhayle, där en hel del nya varelser, magi och även ondska väntar.

Första delen i trilogin om Morwhayle bjuder på mycket action och mycket spänning. När man skriver fantasy för åldersgruppen 9-12 riskerar man naturligtvis att jämföras med Harry Potter, vilket man kanske kan göra med tanke på att de ska återuppväcka en ond magiker och att det är barn som är huvudpersonerna, men mycket mer än så har de inte gemensamt. Läsaren får möta en stor drake, varulvar, demoner, odöda och en hel del andra varelser som är både intressanta och läskiga. Jag tycker nog att det är lite för få kvinnor med i handlingen, systern Malda är en tuff tjej men sedan är det mest bara män. Jag hoppas på fler kvinnor i del två. Men jag gillar verkligen hunden som helt plötsligt kan prata i den parallella världen och som inte visar sig vara någon hund trots allt.

Bergting har inte bara skapat en intressant värld utan han har också skapat en intressant syn på gott och ont, då detta i romanen inte har några klara gränser. Är systern ond eller gör hon bara vad hon tror är bäst för henne? Vilka är det egentligen som vill återuppväcka häxmästaren och varför? Och var häxmästaren ond när han levde eller var det de övriga i Rådet som svärtade ner hans namn?

 Karkatärerna, världen och varelserna introduceras på ett enkelt sätt eftersom Arteil inget minns av den här välrden och måste få allt förklarat och återberättat för sig. Det blir således inga långa tråkiga eller ologiska utläggningar angående det. En rafflande slutstrid följs av begynnelsen till nya äventyr, som det sig bör i del ett i en fantasytrilogi. Jag ser mycket fram emot nästa del.

Köp boken här eller här.

Recensionsexemplar från Bokförlaget Semic

Kommentarer

  1. Jag blir alldeles rörd. Tack för fina recensionen.

    Jag håller med dig om att det är för få kvinnor, men det var något jag tänkte på redan från början och det finns alltså en poäng med det. Malda har växt upp i ett strängt patriarkaliskt system, formligen omgiven av män som vetat precis vad som är bäst för henne (och resten av världen). Enda kvinnan i berättelsen förutom Malda är hennes mormor som i sin sans får agera motpol.

    Som du skrev så är Malda en tuff tjej och hon har verkligen mycket att kämpa för (och emot).

    Sedan kan jag nog inte berätta så mycket mer tror jag utan att avslöja handlingen i del två.

    Men jag kan glädja dig med att det är fler kvinnliga karaktärer i del två.

    SvaraRadera
  2. Peter: Ja det var ju även kul att mormodern kom med där på slutet :) Jag ser fram emot tvåan och fler kvinnor! Är du klar med den snart? ;)

    SvaraRadera
  3. Den är klar och ska bara redigeras faktiskt, men det är inte manuslämning förrän i december.

    SvaraRadera
  4. Jo, jag håller med… Men hade inte bok två varit klar när jag lämnade manuset till del 1 så hade jag garanterat behövt all den här tiden. Men det går kanske att skaka fram recensionsex på okorrat material tidigare.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…