Fortsätt till huvudinnehåll

Vargsläkte - Caroline L Jensen

Vera är bara fyra år när hennes pappa försvinner. Hennes mamma blir allt mer frånvarande och Vera får klara sig själv. Som tur är har hon en mormor som hon tycker om som bor på semesterorten Jämnviken. När Vera åker till sin mormor för att spendera en sommar med att renovera hennes hotell börjar konstiga saker att hända. Vad är hennes farmor och hennes väninnor? Och vad är hon själv?

Vargsläkte liknar inte något som jag tidigare läst. Det tog mig ett tag att bli sams med det vardagliga språket men därefter kommer det strandvaskare, magi, skinnvändare, häxor, och framtidsskådare. Hur mycket jag än tycker om vampyrer så tycker jag att det är fantastiskt kul att det kommer en sådan här bok med ockultism som inte är representerad i den moderna litteraturen. Jämnvikens invånare är en salig blandning av skrockfulla, magiska och osympatiska karaktärer, jag tror faktiskt inte att någon av dem är riktigt normal. 

Är det här då skräck? Jag är till viss del beredd att hålla med Eli läser och skriver som tycker att det är för lite skräck. Samtidigt så är boken del ett i en planerad trilogi och då känner jag att jag kan förlåta att den första boken blir något av en transportsträcka och en uppvärmning inför vad som komma skall. Jag hoppas på en andra bok med fler kusliga cliffhangers, mer ockult och mer action. 

Så gillar du övernaturligt men är lite trött på vampyrer, läs! Gillar du inte övernaturligt, läs något annat. 

Köp boken här eller här. 

Recensionsbok från Ord text mening-förlag

Kommentarer

  1. Boksslukaren15 maj 2011 21:34

    Hej!
    Kan det vara så att du är min hemliga bokvän? :)
    Anar att det kan vara så...
    Jag gillar din blogg för övrigt!

    SvaraRadera
  2. Metta Karlsson16 maj 2011 08:13

    Boksslukaren: Ja det stämmer fint :D Fast du heter bokfavoriter på bloggen?

    SvaraRadera
  3. Swedish Zombie8 juni 2011 20:35

    Jag är en sån där som ogillar vampyrer. Varulvar kan vara kul, men jag har svårt att ta byrackorna på allvar. Enda undantaget är nog Whitley Striebers gamla roman Varulvarna (Wolfen) som jag läste ett par gånger i ungdomen och iaf minns som väldigt bra och spännande. Nu har jag egentligen inte tid för några håriga monster, men visst blir man nyfiken just för att det är en svensk roman, vi badar ju inte direkt i inhemsk skräcklitteratur. Den där sista liknelsen var usel, men det får stå kvar. Hej!

    SvaraRadera
  4. Metta Karlsson8 juni 2011 22:25

    Zombie: Ja det är ju lite för mycket vampyrer just nu, fast jag har alltid gillat dem, men öven alla andra skräckvarelser också. Dock är jag dåligt insatt i zombievärlden vad gäller litteratur, mer hemma i filmvärlden där tyvärr.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo