Fortsätt till huvudinnehåll

Läsrapport april 2011

En dåre fri - Beate Grimsrud
Harens år - Arto Paasilinna
Smitning - Dominique Dyens
Han önskade att hans älskade vore död - William Butler Yeats
Bron till Terabitia - Katherine Paterson
Aldrig två gånger - Wislawa Szymborka
Raseri - Stephen King
Hemligt filmmanus
Fältarbete - Seamus Heaney
Tio små negerpojkar Agatha Christie
De som går igen - Marcus Sedgwick
Var är Alaska? - John Green

12 böcker 2222 sidor

Bättre än mars, men jag har fortfarande Fågeln som vrider upp världen, Tornet och en ljudbok som jag inte är klar med. 

Utfallet gällande boknyårslöften:

-Jag har redan i år kommit upp i 12 nya författare, har läst Agatha Christie, Stephen King och Arto Paasilinna tidigare. 
-Ingen bok läst på isländska men har påbörjat en novellsamling. 
- Läsa hundra böcker - Uppe i 44 i år. minimumgränsen 50 lär ju inte bli ett problem att nå före halvårsskiftet. 
-Kontinenter: Europa, Nordamerika, har fortfarande inte läst något från Afrika eller Oceanien. 
-Nordiska författare: Svenskt Finskt. Någon dansk ska jag väl kunna hitta? 
-Lyrik/dramatik: tre diktsamlingar, tre nobelpristagare. Filmmanus får väl räknas som dramatik, trots att det var väldigt annorlunda?
-Olika genre: ungdomsbok, Spänning, och så äntligen en deckare!

Kommentarer

  1. Arto Paasilinna är kul att läsa.

    SvaraRadera
  2. Hannele: Ja det bröt ju av mot al annan misär om inte annat :)

    SvaraRadera
  3. Du kommer nog att läsa många fler böcker än 100 om du håller samma fart året ut =) Och "10 små negerpojkar" är en av mina favoriter genom åren - har läst den säkert ... 5 ggr =)

    SvaraRadera
  4. Evelina: Ja jag ska inte ha för höga förhoppningar, men det ser onekligen ut som att de går mot 100 =) Jag tyckte att den var underhållande, men jag tröttande lite på alla utropstecken överallt, hehe.

    SvaraRadera
  5. Det är ju alltid bra att veta vad du har läst. Så jag stoppar rätt bok i påsen ;)

    SvaraRadera
  6. Hemlig bokgillare: Ja allt jag läst sedan juli 2010 ä ju recensrat här. Tyvärr inga samanfattningar förrän januari i år...;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…