Fortsätt till huvudinnehåll

Litteraturvetarskolan

I höstas skrev jag en följetong av inlägg med en litteraturvetarskola för bokbloggare efter all kritik om just bokbloggare. Den avslutades den 2:e december men jag får fortfarande upp artiklar i den serien som mest lästa vecka efter vecka. Medan andra bloggare får upp roliga googlingar i sin google analytics får jag upp "intertextualitet" eller "metaleps" som googlingar som hamnat hos mig. Det var uppenbarligen ett populärt inslag och jag funderar på en fortsättning. 

Ni får under tiden hålla till godo med de inlägg som finns och dem hittar ni här

Kommentarer

  1. Kul att du skriver litt.skola.

    (fast de som kritiserar, behöver inte läsa bloggar :)

    SvaraRadera
  2. Jag har missat din litteraturvetarskola men jag tycker onekligen att ämnet är intressant.

    Efter att ha läst diverse olika litteraturvetenskapliga kurser så analyserar jag - både medvetet och omedvetet - böckerna jag läser. Jag sitter dock inte med papper och penna utan jag gör analysen i takt med att jag läser. Detta blir naturligtvis ingen exakt vetenskap men det gör ingenting eftersom jag bara analyserar för mig själv.

    Det jag tycker är mest intressant med textanalys är temporalitet och fokalisering.

    SvaraRadera
  3. Hannele: Ja jag tycker det är roligt att skriva den.

    Annika: jag tycker att berättarperspektiv och berättarnivåer är väldigt roligt. Man behöver ju inte kunna en massa begrepp men det är kul att veta lite vad man kan fundera kring när man läser.

    SvaraRadera
  4. Ja fortsätt. Litt. skolan var intressant att följa

    SvaraRadera
  5. bokstödet: Tack, jag klurar på för fullt :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…