Fortsätt till huvudinnehåll

Fältarbete - Seamus Heaney

Jag måste erkänna att det som drog mig till den här författaren från början var hans namn, som jag tycker är otroligt roligt. Jag fick för mig att han levde någon gång under det tidiga 1900-talet och jag visste att han fått Nobels litteraturpris, men inte när. Jag ser att han skriver poesi och lånar hem en samling vid namn Fältarbete. Jag förstår att han är irländare och när jag börjar läsa kommer jag av någon anledning att tänka på konflikten på Nordirland, men visst måste han ha skrivit långt innan det blossade upp? 

När jag kollar upp honom visar det sig att den här samlingen kom ut 1979 och att han fick nobelpriset först 1995. Han är från Nordirland och konflikterna men även Irlands historia och kärlek är viktiga teman i hans dikter. Dock ska Fältarbete vara hans minst politiska verk och består mer av sensuella elegier och kärleksdikter och jag känner att jag gärna vill läsa hans tidiga dikter och sedan gå tillbaka till den här. Emn det finns självklart dikter att gilla. Eller vad sägs om den här forumleringen: "Jag kom ihåg / Helikoptern som skuggade vår marsch i Newry. / De skrämda, oåterkalleliga stegen." Eller den här dikten:

Lågland 

Efter det plötsliga utbrottet och skriken
slog jag armarna omkring dig

och kom ihåg att det som kunde rymmas
inom denna passares omfamning

kallade holländarna bröst; och famn
det som de utsträckta armarna intog. 

Jag har återvunnit mitt lågland,
allt dess salta gräs och leriga stränder;

under famnar av luft, som en gammal pil
rör jag mig litet på min fältkorg av rötter.   

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo