Fortsätt till huvudinnehåll

Priset man betalar - Lionel Shiver

Shep tycker sig ha gjort sitt i USA. Han säljer sitt företag, sparar ihop sina pengar och tänker flytta till Afrika vare sig frun och sonen vill följa med eller inte. När han slutligen lyckas köpa biljetter och ta mod till sig för att berätta för sin fru går det inte riktigt som han tänkt sig. Hans fru Glynis kontrar med att hon drabbats av en svårartad cancer; Shep lägger sina planer på is och tar hand om frun. 

Shiver bjuder på intensiva och detaljerade samtal och tankegångar som väcker både känslor och den filosofiska genen hos sin läsare. Det kan emellanåt kännas ganska trögt att ta sig igenom, men samtidigt kan det inte vara på ett annat sätt eftersom mindre detaljrikedom skulle göra handlingarna mindre trovärdiga och göra tankegångarna och samtalen mindre känslosamma. I ett avsnitt berättar Glynis på ca tre sidor om varför hon tycker så illa om allt besök hon fått sedan sjukdomen tillkännagavs och därefter måste jag lägga ner boken för att tänka igenom hur jag själv skulle reagera. Hade man haft den känslan om det bara stått "Glynis var sur över alla som besökte henne, trots att de inte pratat med varandra på 15 år, bara för att hon är sjuk"? Jag tror faktiskt inte det. Jag måste säga att jag fascineras över hur Shiver lyckats få en bok som handlar om människors vardag att bli så fängslande, de flesta författare hade tråkat ut sina läsare om de ens försökte. 

Jag får en känsla av något universellt mänskligt när jag läser Priset man betalar. Det skulle kunna utspela sig var som helst i världen, inom alla samhällsklasser och om det inte vore för den avancerade cancerbehandlingen så hade inte heller tiden spelat så stor roll. Alla slags människor finns representerade i berättelsen och det finns alltid någon att känna igen sig i. Den oerhörda detaljrikedomen gör också att jag småskrattar lite för mig själv när jag ser drag hos karaktärerna som jag själv har, till exempel när Sheps vän Jackson funderar kring att köpa nya skor. För visst är det så att när man köpt något nytt, så som skor, så tittar man gärna på alla andras skor och jämför eller tänker på vad mycket snyggare ens egna nya skor är. och precis så är jag och jag bara myser när jag läser detta träffsäkra stycke!

Berättelsen utspelar sig alltså i New York och kretsar kring sjukdomar, sjukvård, skyddsnät, döden och så vidare. Det amerikanska samhället får sig en rejäl smäll i form av kritik mot hela sjukvårdssystemet flera gånger om. Men känns inte det lite gammalt? Alla, framför allt amerikaner, vet ju hur det ser ut. Man får ingen behandling om man inte är försäkrad, vissa företag har bättre sjukförsäkring än andra och så vidare. Obama har gjort debatten ytterst het i sin valkampanj och alla har väl sett hur det fungerar när man sett på E.R. på TV? 

Priset man betalar är naturligtvis inte enbart ledsam och samhällskritisk, utan är full av humor. Jag skrattar åt Sheps systers patetiska beteende och tycker att alla pinsamma situationer är fantastiskt underhållande. Scenen där vännen Jacksons fru konfronterar honom angående varför han låser dörren till toaletten och har på sig kalsonger när han sover fick mig nästan att trilla ner på golvet av skratt. 

En hysteriskt rolig, samhällskritisk och intensiv bok som kräver eftertanke. Läs och njut!

Recensionsex från Ordfront Förlag.

Kommentarer

  1. Jag gillade också, läste på engelska förra sommaren (tror jag det var). Inte lika bra som Kevin och "The Post-Birthday World", men sannerligen skickligt skrivet, att man kan njuta och skratta även om det är gråa, trista och ledsamma ämnen hon skriver om

    SvaraRadera
  2. Bokbabbel: ja precis, jag höll på att dö av skratt under avslöjandet av könsoperationen ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…