Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens I-landsproblem




När jag äter min frukost på morgonen gillar jag att sitta och läsa en stund, både när jag äter och efteråt. Nu när våren närmar sig har solen börjat titta fram allt tidigare och nu har jag den rakt i ansiktet vid frukostätandet. Tidigare i veckan har jag läst en inbunden bok vilket gjort att jag kunnat hålla den framför ansiktet och täcka för solen. Men nu började jag läsa en pocket, och den täcker inte alls bra utan jag får solen i ögonen! Jag vill inte dra ner persiennerna eller flytta på mig, vad tusan ska jag göra? Pocketförbud vid frukostbordet?

Kommentarer

  1. Du ka ju alltid göra en big brother; ha solglasögon på dig inne! Det skulle jag göra i alla fall :)

    SvaraRadera
  2. jag slappnar av och njuter av ljuset :)

    SvaraRadera
  3. Frida: Ja det fungerar ju om jag har linser, men inte så bra om jag har glasögon!

    Hannele: ja jag försöker, men då kan jag ju itne läsa!

    SvaraRadera
  4. Du får ju förstås stiga upp tidigare... :)

    SvaraRadera
  5. Lotta: ja fast jag går ju alltid till jobbet samma tid, så jag sitter ju där till 7:40

    SvaraRadera
  6. Såså...daddy's home:
    ha en solskärm i beredskap på stolen bredvid.

    SvaraRadera
  7. Attans, jag som tyckte jag kom på något bra. Skaffa tjockare gardiner alt. dubbla gardiner, så solens strålar inte tar sig igenom lika mycket. Det var väl bra!? DÄr har vi lösningen tror jag :)

    SvaraRadera
  8. Eller stå ut, det är också en effektiv lösning ^^

    SvaraRadera
  9. Calle: Kan man köpa de på Willys eller?

    Frida: Ja du är nåt på spåren där

    Joel: eller så står du i vägen för solen?

    SvaraRadera
  10. Lyssna på en ljudbok så kan du njuta av solen samtidigt :-)

    SvaraRadera
  11. Mimmi: ja jag kan äta i vardagsrummet, men de känns inte lika bra.

    Erika: Det var nog den bästa idén hittills!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…