Fortsätt till huvudinnehåll

Cap Esterel - Tanja Langer

Michel åker på semester på franska Rivieran, man inser rätt snabbt att han varit där förut. Parallellt med Michels besök får vi även följa Elisabeth, som har en sommarflirt med en ung Michel, samt Helene som är på semester med sina två barn.  

Langer skriver med ett avskalat språk fast det blir oerhört bildrikt på samma gång. Man ser den fantastiska franska sommaren framför sig med havet, stranden och den blå himlen. Språket är poetiskt och vackert. Trots sina 133 sidor känns det som en stor roman tack vare alla känslor och detaljer man måste ta till sig för att kunna hänga med i handlingen. Ofta slängs man in i ett fragmentariskt minne där man nästan får stanna upp och komma in i känslan för att kunna gå vidare, underbart. 

De tre berättarnivåerna, eller tidsepokerna, flätas ihop och alla pusselbitar faller på plats. Cap Esterel bjuder på en hel del frågor och svarens man får när luckorna börjar täppas igen är inte alltid vad man tänkt sig eller hoppats på. En och annan chock gör att berättelsen vänder flera gånger, på ett bra sätt. Men de fantastiska miljöerna består rakt igenom.

Det här är en stor liten roman om kärlek, minnen, sorg, överlevnad och underbara miljöer. Alla som gillar poetiskt språk och starka känslor borde läsa Cap Esterel. 

Kommentarer

  1. Den stor högt upp på min "vill-läsa-lista". Kul att du tyckte om den.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…