Fortsätt till huvudinnehåll

Utrensning - Sofi Oksanen

Jag måste börja med att erkänna att jag vet pinsamt lite om Estland och dess historia. När det kommer till andra världskriget kan jag inte heller mycket om vad som hände på Rysslands sida av kriget, allt fokus har alltid legat på Tyskland. Och så kom Oksanen.


Utrensning utspelar sig på flera olika intressanta tidsplan. Bokens nutid är 1992 i Estland, men berättelsen börjar redan i slutet av 1930-talet där en ung kvinna, vid namn Aliide, inget hellre vill än att finna en man att gifta sig med. Den lantliga idyllen i Estland byts snabbt ut mot fattigdom, svält, desperata åtgärder och rädsla i och med Stalins framfart under andra världskriget.

En parallell historia som utspelar sig 1991 med början i Ryssland skildrar en för oss i väst ganska avlägsen verklighet, trafficking. En kvinna återvänder från Tyskland i en svart bil iklädd vackra kläder. Den unga Zara går med på att åka till Tyskland för att jobba ihop pengar till att göra läkarstudier möjliga. Hon hamnar dock i en otänkbar härva med droger, misshandel och sexuellt utnyttjande. Ett flertal målande sexscener får en att nästan vilja bläddra förbi de här kapitlen.

De två kvinnornas öden vävs ihop år 1992 i Aliides hem då hon plötsligt hittar Zara på sin utegård. Historierna vävs även ihop med liknande detaljer, till exempel silkesstrumpor. När Zara först får besök av sin nyrika ryska väninna får hon ett par silkesstrumpor, vilket är en stor lyx. Aliide kan relatera till det eftersom hon i sin ungdom fick silkesstrumpor som betalning och hade på sig dessa när hon letade efter en potentiell äkta man.

Som om att historien i sig inte är gripande nog så använder sig Oksanen av ett fantastiskt språk. Det är poetiskt men ändå rakt på sak. Ibland utsvävande men ändå inte alls svårtillgängligt. Hon skriver på ett sätt som får en att tänka efter, med beskrivningar som först kan te sig konstiga men som efter en bråkdels sekunds tänkande är helt fullkomligt logiska. Redan efter första meningen i första kapitlet om Aliide vet jag att det här är en bok helt i min smak:

"Aliide Truu stirrade på flugan och flugan stirrade tillbaka."

En otroligt spännande och vidrig historia men samtidigt en mycket vacker roman.

Kommentarer

  1. Vad kul att du gillade boken! Dock tänker jag att trafficking inte är så avlägset för oss i väst som man gärna vill tro. Det bor nog många ledsna traffickingoffer bara på tunnelbanans gröna linje i stockholm. Jag önskar att det inte vore så men är glad att oksanen tar upp ämnet.

    SvaraRadera
  2. Jessica: Ja, det är klart att de förekommer. I Halmstad var det en stor härva på en krog vi brukade va på. Jag tänkte väl mer på att de kanske inte tar med sig barn i väst lika mycket med tanke på polis och kontroller som kanske inte finns på samma sätt i öst.

    SvaraRadera
  3. Ja, visst är den bra och jag precis som du visste inte mycket om Estlands historia innan jag läste Utrensning. Oksanen hjälper oss att sätta Estland på kartan. Har du läst Stalins kossor??

    SvaraRadera
  4. Bokstödet: Nej, jag läste Utrensning medan jag var i Egypten och på hotellet fanns en bokhylla för kvarlämnade böcker. Där fanns just Stalins kossor så den fick följa med hem :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här .  Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.