Fortsätt till huvudinnehåll

En dag - David Nicholls

Som man redan kan luska ut av titeln handlar den här boken om två människors öden under en och samma dag, 15 juli, under 20 års tid. Emma och Dexter möts på en examensfest och blir därefter bästa vänner. De åker utomlands, har karriärer, har olika partners och vänner, råkar ut för tråkigheter och allt det där som hör livet till.


Att huvudpersonernas öden beskrivs episodiskt är inte unikt, tänker man efter så är de flesta böcker skrivna på det viset, annars skulle det bli ganska långtråkigt. Däremot måste det vara rätt unikt att det gäller just samma datum varje år. En känsla av att slumpen avgör vad vi får berättat för oss i nutid infinner sig. Självklart får vi även återberättelsen från året som gått sedan den senaste 15:e juli, men vissa saker som kan tyckas vara viktiga nämns bara i förbigående. Att byta karriär, att fylla 30, att lämna sin sambo och så vidare nämns enbart mellan raderna, och jag älskar det! Och självklart finns det en frustration i slutet av varje kapitel/år där man tänker "Måste jag vänta till nästa år för att få veta hur den här historien slutar?"


Det finns drag hos karaktärerna att både älska och hata, jag tycker inte att den vänder sig specifikt till män eller kvinnor utan är en relationsroman för båda könen (både jag och sambon hann sluka den på en veckas semester). Den skulle passa ypperligt för filmatisering, eller kanske till och med TV-serie, om de kan lösa åldrandet på skådespelarna på ett snyggt sätt. Det enda jag blev lite besviken på var att under sista året återvänder berättaren till det första året, 1988, för att fortsätta berättelsen den dagen. Jag tyckte att det förstörde den fina kronologin med ett år per kapitel. Men annars en ypperligt smart och beroendeframkallande roman.

Kommentarer

  1. Filmen är under produktion, med Anne Hathaway i huvudrollen. Vet inte exakt när den kommer, men ändå. Bra, va? /Therese

    SvaraRadera
  2. Det var en mysig bok att läsa. Jag tyckte bara att Emmas plötsliga död var lite oväntad och konstig

    SvaraRadera
  3. Holly: Ja jag hörde nåt om det, men känns som en film kan bli lite för lite, en serie vore bättre =)

    Bokstöd: Ja, det var sorgligt...

    SvaraRadera
  4. Jaa, en serie! Undra just vem som spelar Dexter? /Therese

    SvaraRadera
  5. Holly: I filmen är det Jim Sturgess, Ingen superkändis för min del iaf

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…