Fortsätt till huvudinnehåll

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 

Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 

Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktärisering och delas in i direkt och indiretk. 

Direkt karaktärisering - Berättaren eller någon annan karaktär redogör i klartext för en karaktärs egenskaper. Det krävs dock att den som redogör är den mest auktoritiva källan i texten. Den här varianten är vanlig i äldre litteratur. 

Indirekt karaktärisering-  är då motsatsen till direkt karaktärisering. Den består av ett antal indirekta metoder. Man kan väl säga att alla element i en berättelse skulle kunna bidra till läsarens förståelse och beskrivning av en karaktärs inre. Man brukar kalla dessa ledtrådar för karaktärsindikatorer och läsaren måste vara uppmärksam på dem för att kunna dra slutsatser om karaktärens egenskaper. 

Karaktärsindikatorer kan vara av många olika slag. En viktig del är naturligtvis karaktärens egna repliker, både innehållet och formen. En annan kategori är karaktärens handlingar. ett udda beteende kan till exempel tyda på en själslig förvirring. 

Det kan naturligtvis även vara intressant att se på en karaktärs yttre. En karaktär kanske inte är uttalat sjuk, men läsaren förstår det genom en beskrivning av att karaktären är blek, har rödsprängda ögon eller liknande. 

En puritansk analys av karaktärerna innebär att man enbart ser till det som står uttalat i texten och man spekulerar inte i något mer än så. Med de dynamiska karaktärerna kan man å andra sidan gå så långt som att likställa dem med riktiga människor och göra en psykologisk analys. Vi kan få reda på saker som omedvetna önskningar och begär eller förklara dess handlande med en händelse som utspelat sig i barndomen. Detta kallas realistisk analys. 

En utomstående faktor som kan påverka vår analys av en karaktär är miljön. Ett hus tillhörande en mystisk karaktär kan framställas som en dödens boning. Dess fönster ser ut som stirrande ögon och beskrivas som att det liknar dess ägare. 

När vi ändå är inne på miljö, kan vi lika gärna även prata lite om miljöbeskrivning. Miljön kan spela stor eller liten roll, men den finns alltid med på ett eller annat sätt. Miljön kan syfta på en geografisk bestämning, en stad eller en bestämd plats så som på en buss eller i ett kök. Vissa författare skriver om påhittade platser, så som Tolkiens Midgård, medan andra vill ha en autentisk miljö. 

Genom litteraturhistorien kan man se olika perioder där miljön varit av olika vikt. 1700-talets fiktionsprosa innehöll inte mycket miljöbeskrivning, medan romantiken använde naturen som stämningskuliss. Realismen och naturalismen tog ett steg längre och vill ha en så noggrann och korrekt beskrivning av verkligheten. Ni som läst Pappa Goriots inledande kapitel om huset vet nog precis vad som här menas. I den moderna prosan kan man ofta se en storstad som bakgrund till den moderna människans situation. Däremot har miljöbeskrivningen gått något mer från berättarens ansvar till att vi får se den via karaktärers ögon. Kanske kan vi tala om en direkt miljöbeskrivning och en indirekt miljöbeskrivning?

Miljöbeskrivningen kan som sagt vara intressant när man analyserar karaktäriseringen, men kan även ge ledtrådar till tematiken. 

Hemläxa:
1. Tänk på den bok du läser/just läst. Finns det statiska och/eller dynamiska karaktärer? 
2. Kan du ge exempel på direkt och indirekt karaktärisering ur boken du läser/just läst? Finner du några karaktärsindikatorer?
3. Fundera kring karaktärernas yttre i den bok du läser/just läst. Hur beskrivs det? Lite? Mycket? Genom karaktären själv, andra karaktärer, en utomstående berättare?
4. Fundera kring miljöbeskrivningarna i den bok du läser/just läst. Är det rikt beskrivet eller avskalat? Är det realistiska beskrivningar eller kanske något mer diffus? 
5. Vad betyder miljön i den bok du läser/just läst? Framhäver den karaktärerna, stämningen, handlingen?

Nästa avsnitt kommer att handla om Berättare och berättarnivåer.

All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en introduktion, Studentlitteratur, 1999


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo