torsdag 11 november 2010

Litteraturvetarskola del 6: "Myter, arketyper, symbol och allegori"

Många författare skriver gärna in en myt i sitt verk för att ge tidlöshet åt sin text. För att göra begreppet myt lite mindre flummigt kan vi definiera det som ursprunglig, anonym berättelse från människans urtid som försöker förklara grundläggande existentiella villkor, motivera riter, kulthandlingar och sociala ordningar. Med det sagt kan vi konstatera att myten kan ge en berättelse tydlighet och visa konsekvenserna av ett visst handlande utan att trovärdigheten eller allmängiltigheten blir lidande. Den kan även ge mer trovärdighet åt en berättelse då läsaren associerar med originalmyten. 

Arketyper är ett begrepp kraftigt inspirerat av den analytiska psykologin. Exempel på arketypiska gestalter är rebell, lantis, brat, förrädare, skurk och hjälte.  Man kan även tala om arketypiska teman så som sökandet, hämnden och resan ner i underjorden. Både arketyp- och mytorienterade analyser kräver en syn på litteraturen som vi sett en del av förut i litteraturskolan, det vill säga att en text är påverkad av alla tidigare texter (läs avsnittet om intertextualitet). 

Som de flesta säkert vet betyder symbol något som representerar något annat och det gäller även inom litteraturvetenskapen.En duva kan representera fred och ett lejon kan betyda mod. Även handlingar och gester kan vara symboliska, en knuten näve kan symbolisera aggression och att höja på armarna innebär att man ger upp. Exemplen ovan är mer eller mindre universella men det finns även författare som skapar symbolik i sina verk, till exempel symboliserar valen i Moby Dick ondska.  trots att symbolik kan vara en viktig del av en tolkning så ska man vara försiktig med övertolkningar. Allt måste inte vara symboliskt. 

En allegori är en berättelse som har dubbla betydelser. Det finns en öppen (manifest på litteraturspråk) mening  och en dold (latent på litteraturspråk) mening. Ett bra exempel är Olof van Dahlins Sagan om hästen där det berättas om en häst och dess olika ägare vilket då är den manifesta berättelsen. Den latenta berättelsen är att hästen är Sverige och ägarna är monarkerna som regerat. Man kunde alltså under hårdcensur få fram en till synes oskyldig saga som egentligen var kritik mot den rådande makten i landet. Allegori behöver inte vara ett dolt budskap, det kan även vara något som gör en berättelse mångbottnad. Ett typiskt exempel på detta är alla barn- och ungdomsböcker som ger de unga en rolig saga medan en vuxen kan ha lika stor glädje av den med en läsning på en annan nivå. 

Hemläxa:
1. Ser du några mytiska influenser iden bok du läser/just läst? Kommer du på några böcker som är starkt influerade av en myt?
2. Fundera på arketyper iden bok du läser/just läst. Ser du några rebeller, lantisar eller typiska skurkar?
3. Hittar du någon symbolik i den bok du läser/just läst?
4. Fundera kring allegorier i den bok du läser/just läst. Kommer du på någon berättelse som är allegorisk så som sagan om hästen? Eller någon bok som kan läsas på flera plan?

Nästa gång kommer det handla om karaktärer.

All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en itroduktion, Studentlitteratur, 1999

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar