Fortsätt till huvudinnehåll

litteraturvetarskola del 5: "Intermediala studier"

För att återknyta lite till den förra delen om intertextualitet, så är det inte enbart andra texter som en text kan relatera till utan även andra medier. Det man studerar inom intermediala studier är alltså hur olika medier samverkar, utnyttjar varandras karakteristiska egenskaper eller på annat sätt integrerar. 

En roman kan tematisera teatern som konstform. Händelseförloppet i boken kan utspela sig till exempel på operan. Vidare kan en dans eller en bild beskrivas i ord i en roman, vilket kallas ekfras. Man kan även tala om närhet till teater i romaner där texten liknar en dramatisk dialog. Man kan även tala om att romaner är "filmiserade" eller "musikaliserade". 


Något som är väldigt vanligt i dagens nöjes- och kulturindustri är just filmmediet. Därav kan det ofta vara av intresse att studera hur film blir bok eller hur bok blir film. Det sker ju trots allt en tolkning i själva överföringen. Filmen är både episk och dramatisk. På ett sätt är den mer lik dramat då den visar i stället för berättar. men det finns ett led mellan film och åskådare ungefär så som berättaren leder läsaren. Dessutom är dramat ofta strikt uppbyggt för att underlätta inlärandet för skådespelare och dylikt. En film kan vara mer episk och innehålla betydligt fler scener och liknar då mer epiken. I vilket fall är det som så att alla tre berättar en historia.



Det finns dock en del berättartekniska problem som uppstår när en filmatisering av en roman ska göras. Vi ska se närmare på några.


1. Återgivandet av det inre
Eftersom filmen är optisk måste den hålla sig inom det synligas gränser. I en roman kan man berätta karaktärens tankar medan man i en film får använda sig av andra knep. Klippning, bildkomposition, gestik, mimik, replik, en jagberättare, flash-backs, musik och färg är sådant som filmen kan utnyttja för att komma åt det inre.


2. Återgivandet av det abstrakta
En författare kan på ett fåtal rader få fram till exempel en tidsålders allmänna problematik medan filmen gärna konkretiserar. Hur ofta har vi inte sett en film där man får en inledande text som beskriver hur läget ser ut i ett land under ett krig, eller en jagberättare som poetiskt framför ett känslosamt stycke?


3. Presentation av nödvändiga upplysningar (exposition)
Romanen har inte problem med att framföra upplysningar som svarar på frågor som Vem? Var? När? Vad? medan filmen kan behöva ta omvägar. Ibland löses det med en berättarröst eller en skylt, men oftast visas det genom repliker. Här man vi däremot se en förmån med filmen, den kan på ett ögonblick ge en bild av hur till exempel ett hus ser ut (hur många fönster, färgen på taket, storleken på trädgården, vädret) medan författaren flitigt får plita ner varenda detalj i sin text.

4. Återgivande av handlingsförlopp i referat
Korta handlingsreferat kan vara svåra att återge på film. Tänk er att man ska återge Prousts mening  "Under långa tider gick jag tidigt till sängs" utan att använda sig av replik eller jagberättare. Filmaren får kanske klippa ihop ett flertal scener där karaktären lägger sig tidigt?

5. Återgivande av tidsformer
Det kan vara svårt att på ett bra sett skilja på då, nu och sedan i en film. I romanen kan detta återges enbart med att verbens tempusform ändras medan filmen kanske får använda sig av flash-backs, filter eller svartvit film i kameran, kostymer och så vidare.

Hemläxa:
 1. Funderar kring den roman du läser/just läst. Ser du några tydliga influenser från andra medier? Finns det någon filmisk scen, en dialog som liknar dramat, bilder som beskrivs med ord eller kanske en sångtext?
2. Fundera kring en filmatisering av en roman du läst. Hur har filmen löst de problem som kan uppstå enligt punkterna ovan? Finns det några fördelar som filmediet har som romanen inte har?

I nästa avsnitt kommer vi att gå in på myter och arketyper samt symboler och allegorier.

All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en introduktion, Studentlitteratur, 1999


Kommentarer

  1. Therese - Colins mamma9 november 2010 18:55

    Ja, de har mkt fint! Men det bästa är ju om man har turen att vinna deras saker ;)

    SvaraRadera
  2. Bokmania / Ivana Eklund9 november 2010 21:10

    Gillar din Litteraturvetarskola. Och så undrar jag om du skulle kunna samla Litteraturvetarskolan under en gemensam länk i högerspalten på din blogg. Det vore mycket smidigt ;-)

    SvaraRadera
  3. Metta Karlsson10 november 2010 07:09

    Ivana: Ja jag har absolut planer på att göra nåt sånt, funderade senast på de inatt när jag inte kunde somna om. Så håll ut, det kommer!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo